onsdag 25 november 2015

Nedräkning inleds...2 veckor kvar med VLCD

Ja nu startar min nedräkning och om 14 dagar ska jag äntligen få tugga!! Ätperioden startar sakta men säkert och de första veckorna endast frukost och tre påsar sedan vävs varje måltid in sakta men säkert.

Dessa 10 veckor har varit spännande med många olika inslag av blandade känslor men framför allt har jag lärt mig massor om mig själv och min egna styrka . Jag har verkligen fått bevisat för mig själv att jag klarar mer än jag tror! Viljan har varit enorm, detta erkänner jag, men när jag tänker på att jag faktiskt har lagt undan hela mitt dåvarande "matbeteende" och släppt mina jobbiga tankar om mig själv och med egna ögon fått se och känna hur min kropp har förvandlats till det bättre men inte bara utvändigt utan också min inre känsla som har blivit så mycket starkare. Jag blir känslosam när jag tänker på hur dåligt jag mådde innan jag började min viktresa. 

Den känsla och styrka jag har idag är alla värda att känna. Jag har svårt att med ord beskriva hur bra jag mår. Jag har nått en punkt att jag inte ens behöver väga mig längre för att vara lugn att jag går ner i vikt. Jag vet nu att jag går ner till den vikt kroppen bestämmer. Jag har ingen hets att tappa massa kg längre utan jag känner ett härligt lugn i själen. 

Nu ska ni inte tro att jag inte jobbar med mitt ätbeteende för detta är en sak man måste jobba med varje dag men skillnaden nu är att jag tycker det ska bli spännande att lära mig äta sunt för att behålla min vikt. Innan mitt beslut om min viktresa togs så såg jag inget slut på mitt hemska beteende...
Jag är övertygad om att jag kommer att nå min målvikt och när detta händer så har jag i så fall tappat nästan 31 kg. En svindlande tanke...och ett mål som jag ska klara! 

Jag ska meddela att denna tid har gått över förväntan bra men såklart har jag haft många stunder av tröstlöshet, sug efter mat, yrsel och viss problem med magen men dessa problem har jag alltid kunnat göra något åt och detta har hela tiden gått över till glädje och lycka då jag märker hur mycket bättre jag mår. Mina ord under hela denna resa har och kommer i all framtid att vara: reagera, konstatera, agera!

På återseende!
Kram Ingela


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar