Jul och nyår

Så har julen firats med allt vad detta innebär och jag har också hunnit med att jobba en del, även på självaste julafton. 14.30 slutade jag och sedan hem och i duschen och sedan mötte jag upp resten av familjen hos min syster. 

När jag ser tillbaka på alla frestelser gällande mat och julgodis så har jag inte ätit 1/20 av allt som jag normalt sett alltid har "smällt" i mig under julen. Jag hade dock hunnit gå ner 20 kg innan jul och nu hade jag gått upp 1,5 kg! Inte mycket alls men jag är tvungen att ta detta på allvar och det gjorde jag. Nu har jag tappat 1,5 kg igen och nu kämpar vi vidare mot målvikten. 

Jag har haft huset fullt under jul. Min son och svärdotter från Skottland har varit här och jag njuter ju såklart av att ha min son i närheten. 

Idag har jag hämtat nya Shakes på posten från Slanka och äntligen fanns min favorit i lager: Tutti Frutti :) denna var slut i lager sist jag beställde och detta är förståeligt då den är väldigt god! 

Den 18 januari ska jag tillbaka till dietisten på Sahlgrenska och då inleds nästa period innehållande frukost, lunch och 2 Shakes. Jag känner att kroppen har reagerat på mat då jag nu endast äter frukost och dricker 3 Shakes. 

Livet är över 20 kg lättare nu och jag mår så bra! Jag unnar verkligen andra också att få känna av denna underbara känsla av kraftig viktnedgång för det är en häftig känsla! Jag är gladare, piggare men framför allt är jag inte längre kraftigt överviktig! 

Tänk på att använda mitt tips:

Reagera, konstatera och agera!! 

God fortsättning och gott nytt år!

Kram Ingela 

Äntligen tugga!

Så är den rena VLCD perioden på 12 veckor över och jag fixade det! Jag har gått i mål!! Jippi!! 

Resultatet blev 18,5 kg viktnedgång på dessa 12 veckor och nu har jag ganska så exakt 12 kg kvar till min målvikt. I måndags träffade jag min dietist för första gången och hon är sååå bra! Vilket stöd jag får! Detta känns enormt bra och jag blev bara ännu mer målinriktad av att prata med henne. Hon vägde mig och räknade ut hur många kalorier/dag jag till slut ska äta efter alla de kommande veckor då jag sakta men säkert väver in måltiderna var 6:e vecka. Nu äter jag frukost och dricker 3 påsar Slanka per dag och ska så göra i 6 veckor och sedan blir det frukost och lunch och 2 påsar Slanka i 6 veckor osv tills dess alla måltiderna är "invävda". 

Jag fick mycket beröm på Sahlgrenska över att jag har har klarat denna 12 veckors period så bra. Jag tackar och bockar och jag känner mig enormt stolt och lycklig över att jag verkligen fixade det. Jag vet också att jag har en period framför mig med en hel del kämpande då jag verkligen måste ändra både tankar och vanor gällande matlagning och också få styr på mitt sug på något att tugga på så jag verkligen tänker efter innan jag bara slänger in något bara för att minska hunger. Så där gjorde jag förr! Inte nu!! Jag ska inte ens få det där suget för när jag äter som jag ska så äter jag 5-6 gånger/dag och jag är ganska säker på att jag inte kommer att ha det där suget då. Jag vet också att jag någon gång ibland också måste få unna mig något gott som kanske går "utanför ramarna" men då vet jag också när och hur detta är tillåtet. Jag måste också erkänna att jag faktiskt inte är så sugen längre på massa fel mat. Jag har insett att den maten gjorde mig överviktig och sjuk. Idag mår jag så himla bra! Ändå är jag inte nere i min målvikt men på väldigt god väg. 

I helgen stundar fest med goda vänner och detta ska bli så kul! Nu när jag har tappat så många kilo så är det roligt att klä upp sig igen. Jag kommer ju i mina kläder igen som jag hade innan min enorma viktuppgång. Jag får passa på att använda dom nu för om ett tag kan jag inte ha dom heller.

Nu måste jag sova och jag önskar en trevlig helg.

På återseende!

Kram Ingela 

Slutet närmar sig på ren VLCD

På måndag har jag gjort mina 12 veckor med ren VLCD kost. Jag har druckit 4 Shakes/dag (Slanka) i 12 veckor. När jag tittar tillbaka på dessa 3 månader så är det lite blandad kompott men över lag så måste jag säga att det har gått över förväntan. På måndag den 7 december ska jag vägas igen på Obesitas avdelningen på Sahlgrenska sjukhuset och jag ska också träffa min dietist för första gången och dagen efter börjar jag att äta frukost och sedan under resten av dagen dricker jag 3 Shakes. Detta fortsätter jag med i x antal veckor (hur många bestäms på måndag). Det är med blandade känslor som jag ska börja äta igen och det är en nästan euforisk känsla över att jag äntligen sakta men säkert kommer tillbaka till "matlivet" men skillnaden är att jag kommer att äta en helt annan mat än jag gjorde innan. Viss mat försvinner helt, viss mat minskas bara och det som är mest spännande är all den nya maten som jag ska introducera för min kropp. God mat såklart, men också tillåten, nyttig mat ihop med motion. Jag är så rädd om min viktnedgång så jag har fortfarande ett starkt fokus och kraft kvar att kämpa vidare för att nå min målvikt och sedan också kämpa för att hålla vikten som verkligen är en uppgift som heter duga. 

Jag ska klara det!

Mitt liv som "inte överviktig" välkomnar jag med både spänning och fokus men framför allt med en god hälsa, lycka och massa energi. Jag mår så bra!! 

Mina ord...reagera, konstatera och AGERA!

Kramar från mig till dig :)

/Ingela 

Första advent med VLCD och Slanka

Ja idag är det första advent och tiden flyger iväg. Snart är det julafton med allt vad detta innebär och det är en enorm utmaning för mig just nu för en del matvanor har ju även jag men jag inser också att de flesta av dessa vanor har ju varit helt fel. Mina tankar går ganska omgående till allt julgodis som skumtomtar, marsipan mm som man genom alla år har tryckt i sig :). Jag har säkert njutit men också klagat varje julafton på hul j...kla mätt man har blivit. I år blir det inte riktigt på samma sätt. Mina  tankar är mycket fokuserade på att verkligen klara denna julens alla frestelser. Jag är dock inte så orolig för jag är väldigt rädd om min otroliga viktnedgång (som nu närmar sig 20 kg) och det finns nog inte så mycket som faktiskt kan störa mitt fokus just nu. Jag känner mig stark och mycket glad! Idag kommer barn och barnbarn på besök och vi ska gå på julmarknad med både tomte och annat mysigt för alla barn. Njuter så enormt när jag har mina nära och kära runt mig. Jag har också fått tillbaka min energi och ork för att leka med mina barnbarn och jag tror att dom också märker förändring på sin mormor för mitt äldsta barnbarn tittade en dag på mina kinder och sa "mormor din kind är mindre" ååhhhh min lille prins...älskar mina barn och barnbarn så oändligt mycket!

Nu önskar jag er alla en fantastisk första advent och tänk på.....

Reagera, konstatera och AGERA!

Vi klarar detta tillsammans!

Kramar Ingela 

Nedräkning inleds...2 veckor kvar med VLCD

Ja nu startar min nedräkning och om 14 dagar ska jag äntligen få tugga!! Ätperioden startar sakta men säkert och de första veckorna endast frukost och tre påsar sedan vävs varje måltid in sakta men säkert.

Dessa 10 veckor har varit spännande med många olika inslag av blandade känslor men framför allt har jag lärt mig massor om mig själv och min egna styrka . Jag har verkligen fått bevisat för mig själv att jag klarar mer än jag tror! Viljan har varit enorm, detta erkänner jag, men när jag tänker på att jag faktiskt har lagt undan hela mitt dåvarande "matbeteende" och släppt mina jobbiga tankar om mig själv och med egna ögon fått se och känna hur min kropp har förvandlats till det bättre men inte bara utvändigt utan också min inre känsla som har blivit så mycket starkare. Jag blir känslosam när jag tänker på hur dåligt jag mådde innan jag började min viktresa. 

Den känsla och styrka jag har idag är alla värda att känna. Jag har svårt att med ord beskriva hur bra jag mår. Jag har nått en punkt att jag inte ens behöver väga mig längre för att vara lugn att jag går ner i vikt. Jag vet nu att jag går ner till den vikt kroppen bestämmer. Jag har ingen hets att tappa massa kg längre utan jag känner ett härligt lugn i själen. 

Nu ska ni inte tro att jag inte jobbar med mitt ätbeteende för detta är en sak man måste jobba med varje dag men skillnaden nu är att jag tycker det ska bli spännande att lära mig äta sunt för att behålla min vikt. Innan mitt beslut om min viktresa togs så såg jag inget slut på mitt hemska beteende...

Jag är övertygad om att jag kommer att nå min målvikt och när detta händer så har jag i så fall tappat nästan 31 kg. En svindlande tanke...och ett mål som jag ska klara! 

Jag ska meddela att denna tid har gått över förväntan bra men såklart har jag haft många stunder av tröstlöshet, sug efter mat, yrsel och viss problem med magen men dessa problem har jag alltid kunnat göra något åt och detta har hela tiden gått över till glädje och lycka då jag märker hur mycket bättre jag mår. Mina ord under hela denna resa har och kommer i all framtid att vara: reagera, konstatera, agera!

På återseende!

Kram Ingela

9 veckor med VLCD kost

Idag har jag avverkat 9 veckor av 12 med VLCD kost. Jag är faktiskt stolt över mig själv att jag snart har genomlidit denna makabra viktresa med endast flytande kost. När jag tänker på det så inser jag ju att det är om 3 veckor som det verkliga arbetet börjar då jag ska lära mig att äta rätt  och INTE falla tillbaka till det "gamla ätsättet". Här gäller det verkligen att tänka på: Reagera, konstatera och agera!

Jag har också arbetat ganska mycket den sista tiden och detta har gått bra men orkar inte så mycket utöver mina arbetstimmar. Det ska bli skönt att få lite mer energi i kroppen om 3 veckor när jag ska börja äta frukost. Jag håller på nu att planera vad jag ska börja äta då dietisten gärna vill att jag ska engagera mig i att tala om vad jag kan tänka mig att börja med. Det danska rågbrödet och ägg...detta ringer i huvudet och längtan är mycket stor nu över att veta att jag snart ska få tugga igen...

Jag har tappat ganska många kilo (ca 16) och detta både syns och märks ganska väl på min kropp nu. Känslan är fantastisk när jag provar kläder och dom ramlar av mig :). Jag lägger undan dessa kläder i en säck och när jag har nått min målvikt ska jag iordningställa en liten ceremoni där jag kommer med pompa och ståt att göra mig av med dessa stora kläder. Jag gör mig av med mitt gamla liv! Jag ser fram emot att äta mer sunt men fortfarande gott och jag tycker det ska bli så spännande att lära mig att laga ny mat som jag aldrig har ens tänkt på förut.

Det ska också bli väldigt spännande att se hur min kropp reagerar när jag äter 6 ggr/dag. Detta har jag aldrig gjort...när jag tittar tillbaka på mitt liv så har jag verkligen företåelse för varför jag alltid har varit mer eller mindre överviktig. Mitt ätbeteende har ju faktiskt inte varit alls sunt. Jag kan faktiskt inte förstå varför jag har misshandlat mig själv på detta sättet! Jaja...den tiden lägger vi till historien och nu har vi för 9 veckor sedan startat en ny tid i mitt liv. Denna nya tiden känns inte alls tråkig utan makalöst spännande. Jag är ärlig när jag skriver detta för jag känner verkligen spänning över att få planera min mat och använda min Slanka-app i min telefon för att kolla hur många kalorier olika slags mat innehåller. Den är så himla bra! Jag har verkligen möjlighet att hålla koll på både att jag får i mig allt jag måste äta varje dag men också att jag inte smäller i mig de där fällorna :).

Den 7 december ska jag också få träffa min dietist för första gången och då får jag reda på hur och vad hon råder mig till att börja äta. Det gäller ju att ta det mycket försiktigt och verkligen tänker på att jag den  första tiden kommer att gå upp 2-3 kg då alla vätske- och sockerdepåer i kroppen kommer att fyllas upp så denna viktuppgång är normal. Sedan vänder vi på "steken" igen och fortsätter att vandra neråt igen med mål mot min målvikt.

Jag mår verkligen bra! Jag känner dock i varje mm i min kropp att det snart är dags att börja äta igen. Jag längtar!!

På återseende ;)
Kram Ingela

Ny vägning och glädjen i viktminskningen

Ja nu är det över en vecka sedan jag skrev här i min blogg och det finns verkligen skäl till detta i form av både jobb och annat som har krävt min både kraft och ork. Det är verkligen inte lätt att orka med allt man önskar när man går på en VLCD-diet. Jag känner dock fortfarande att det fungerar bra men har också fått erfara motgångar de sista 2 veckorna då jag plötsligt har känt sug efter den där felaktiga kosten så som godis och fet mat...Konstigt att man plötsligt får lust till detta igen. Jag skulle dock aldrig bryta min flytande kost utan jag gör som jag brukar...reagerar, konstaterar och agerar. Jag är tvungen. Det finns inget alternativ och detta måste jag nästan varje dag försöka att intala mig och hittils har det ju fungerat för igår måndag så var jag på Obesitas avdelningen på Sahlgrenska för att väga mig igen men också få det där meningsfulla samtalet med min sköterska. Detta är så viktigt känner jag för jag får ofta flera nya tips om saker och ting men också ofta förklaring på vissa saker jag känner och upplever. Denna dag insåg jag att jag har nu tappat ca hälften av de 30 kg jag har som mål i min viktnedgång. Jag är fantastiskt stolt över mig själv men det är ingen dans på rosor alls...

Jag har haft en väninna hemma idag och vi satt i 4 timmar och pratade om allt. Det är så skönt! Vi får lufta våra undringar om saker och ting i livet och ofta kommer det ju då upp hur det går med min viktminskning. Jag kommer aldrig att genomgå denna fas igen i livet, detta har jag lovat mig själv och om jag då ska fortsätta att inte vara överviktig (den dagen jag nått min målvikt) så måste jag fortsätta att tänka på vilken mat jag stoppar i mig och att jag motionerar. Det är ju en ganska lätt ekvation men...det är en livsuppgift för mig då jag faktiskt måste ändra min syn på mat mm och även se på de tillfällen jag har använt mat eller godis i en s.k "tröst". Jag måste även där använda mina ord: reagera, konstatera och agera! Stanna upp och faktiskt förstå varför jag äter, det kan ju faktiskt vara så att man är hungrig och då ska man äta om det är dags för detta, men är det för någon annan saks skull så konstatera detta och agera på rätt sätt. Det kan ju vara så att det räcker att ta ett glas vatten, ta en frukt, gå en promenad eller ring och prata av sig med någon. Jag är övertygad om att det går att avleda den där "mattrösten" till ett mer sunt agerande. När jag väl lär mig att få rutin i mina mattider och att se till att jag aldrig är sådär akut hungrig så är jag övertygad om att jag inte använder maten till fel saker.

Den 7 december ska jag tillbaka till Sahgrenska och då ska jag träffa min dietist för första gången och detta ska bli så spännande och förstås skönt då jag dagen efter får börja äta frukost. Jag har också fått till uppgift att själv fundera på vad jag skulle vilja börja med att äta. Nu ska dietisten räkna ut hur mycket jag ska börja äta och jag måste följa detta men det är så bra att jag själv måste vara delaktig i förslag på mat. Jag har mycket att lära mig men jag ser fram emot att kunna lära mig om hur jag ska äta för att må bra.

Nu säger jag på återseende!
Kram Ingela

5 veckor kvar med VLCD

Så var det måndag igen och som vanlig blåste helgen förbi som en storm. Tiden går så fort så man har problem att hinna med. Tänk, i morgon tisdag så är det "endast" :) 5 veckor kvar med VLCD kost. Jag känner verkligen på kroppsstorleken att den minskar i omfång :). Mina kläder hänger och dinglar och bälte är ett måste i byxorna om jag inte ska tappa dom. Detta är en fantastisk känsla som jag njuter av varje sekund. Jag tror att jag har tappat ca hälften av de 30 kg som  mitt mål är och jag har det lite bättre nu efter förra veckans kämpande. Det är verkligen tur att de jobbiga perioderna inte varar så länge för då hade nog detta varit ohållbart. Inte ens jag orkar kämpa så lång tid även om jag är enveten :).

Dagarna känns som om dom blir kortare varje dag då mörkret träder in tidigt och det kan väl många gånger vara jobbigt men jag måste erkänna att det är mysigt att få tända alla levande ljus. Värmen inombords stiger och man känner att det snart är jul. Jag ser verkligen fram emot att julpynta och så småningom ta fram gran och allt som detta innebär. I år får jag dock se bort ifrån all julmat då jag strax efter jul endast har ätit frukost i tre veckor och skall börja äta frukost och lunch. Men jag är övertygad om att det kommer fler jular och då också istället kunna äta lite mer hälsosam julmat. När jag i dagsläget tänker på mat så är det mycket jag är sugen på men det är inte den maten jag åt innan min VLCD period startade utan jag ser faktiskt fram emot att lära mig äta den hälsosamma maten. Jag tror att jag i något av mina förgående inlägg nämnde att jag samlar både recept och skriver ner en massa bra tips på bra matlagning. Detta har blivit ett intresse och jag känner att jag redan nu samlar energi för att verkligen sträva efter att laga bättre och hälsosammare mat. Jag har gjort detta valet i mitt liv nu och jag ser verkligen fram emot denna nästa resa i "matlagningsvärlden".

Jag har också såklart beställt nytt paket med påsar ifrån Slanka och som vanligt var det inga problem. Jag har också varit i kontakt med min kontakt på Slanka och då också fått reda på att det är lite problem att hitta min blogg när man söker på Internet. Jag måste fixa detta såklart men det är så bra att dom är så noga och detta är ju en fördel både för dom och mig att min blogg blir mer sökbar. Tänk vad lätt det är annars att hitta information på "nätet". Herr eller fru Google vet ju allt! :). Jag vill ju gärna att alla ska kunna ha nytta av det jag skriver och hitta kanske både stöd och inspiration om det skulle behövas i en viktminskning.

Nu önskar jag en god natt och som vanligt...på återseende!
Kram Ingela

Kämpig vecka med VLCD

Ja denna vecka har verkligen gått i kämpandets tecken...Den plötsliga hunger som jag har känt varje dag sedan i måndags är en gåta varför. Jag ansåg ju att jag verkligen hade nått långt och kroppen hade kommit över den där hungern och suget men icke...Sjutton vad jag kämpar!! Jag ser både stora godis- och matberg framför mig vissa timmar på dygnet och det är verkligen tur att jag har jobbat några kvällar denna veckan så jag har kunnit tänka på något annat ett tag. Min yrsel är något bättre då jag verkligen kämpar även med att dricka tillräckligt med vatten och även detta har varit en utmaning denna vecka.
Jag har dock aldrig tänkt tanken att bryta  för jag har verkligen målet framför mig och jag ska verkligen fixa detta. Den 28 oktober var det 2 år sedan jag slutade röka och den dagen för två år sedan kommer jag ihåg som den var igår. Jag satt framför TV:n och tittade på cancer galan och grät i ca 1,5 timma. Sedan gick jag och hämtade mina cigaretter och tändare och slängde dom i slasken. Jag tog upp slaskpåsen och knöt ihop den och gick vidare ut till det stora soprummet för att slänga min knutna sopsäck innehållande mina cigaretter som hade varit min allra bästa vän i ca 35 år...Den vän som jag hade i vått och torrt. Den vän som jag hade tagit till när jag hade varit ledsen, arg, glad eller oavsett hur min kropp hade reagerat så tog jag till cigaretterna. Detta slängde jag iväg och jag kände mig fri.

Nu 2 år senare håller jag också på med att göra mig fri från mitt andra missbruk. Mat och godis missbruket.
Ja om vi ska vara ärliga det så är det ju faktiskt ett missbruk. Det måste ju vara det om man utsätter sin kropp för den fara som jag gjorde. Men skam den som ger sig. REAGERA, KONSTATERA och AGERA!!!

Hur många gånger har jag inte sagt dessa ord om och om igen. Denna vecka är så hård...hoppas att det vänder snart. Känslorna blir många och humöret kommer "på svaj". Det som verkligen räddade mig idag var de tre fantastiska timmar som jag satt och pratade med mina två av mina underbara vänner. I 3 timmar satt vi och rensade våra huvuden ihop och detta är så skönt! Jag märkte på mig själv när jag gick hem att jag mådde så mycket bättre och dessa vänner fyller på med energi och kraft.

Jag måste hela tiden återberätta för mig själv varför jag utsätter mig själv för dessa 12 veckor. Jag vill bli fri från ohälsan och känna mig hel, lättare, frisk...Jag har i all bedrövelse provat gamla kläder och detta blev en ljusning just den dagen men timman efter så kom det där omänskliga suget igen...mat...godis...
Nu måste jag ju dock tänka på att det som jag ansåg som gott innan jag började denna VLCD period kanske inte alls är gott när jag sedan ska börja äta igen. Nu har jag faktiskt ingen lust att äta det där dåliga när man en gång för alla har kämpat dessa 12 veckor av helvete...ni förstår ju av all denna negativitet att: JAG KÄMPAR DENNA VECKA!

Det är dock så skönt att få skriva av sig allt för jag får en tidsfrist under tiden då jag faktiskt inte känner den där hungern för jag är fullt upptagen med att skriva :)

Nu väntar sängen och sova...jag önskar med hela mitt hjärta och kropp att morgondagen ska vara bättre.
På återseende :)
Kram Ingela

Halva tiden gjord med VLCD kost

Ja nu är det några dagar sedan jag skrev men jag vill att det ska vara som ett stöd för mig att skriva av mig och när jag verkligen känner att jag vill göra detta så skriver jag. Jag vill komma ifrån alla de där "måstena".
Livet kan många gånger just gå ut på att man har alla dessa måsten och jag har insett mer och mer att ska jag fortsätta att både må bra men också att utvecklas och uppleva nya saker och möta nya människor så måste jag verkligen se in i mig själv och försöka att tänka efter vad som verkligen är så himla viktigt med alla de där måstena...måste jag verkligen gå en speciell väg varje gång jag är ute och promenerar eller kan jag göra att jag ser nya både vägar och saker varje dag om jag byter väg?
Måste jag köpa vissa sorters kläder varje gång? Samma färger på mina kläder varje gång? Måste jag verkligen köpa samma sorters mat varje gång jag handlar? Ja, det sistnämnda kan jag verkligen fråga mig själv om. Vilka prioriteringar jag har gjort innan min viktnedgång har jag fortfarande inte förstått för de prioriteringar jag ägnade mig åt då ledde ju till viktuppgång och detta är en svår nöt att knäcka för mig. Jag tror att jag bara måste lägga detta bakom mig och försöka att tänka på att nu är det nya tider då andra prioriteringar görs och dessa kommer att vara mycket mer hälsosamma än innan...detta är ett löfte till mig själv. Jag säger återigen...reagera, konstatera och agera!

I morgon har jag kommit halva vägen och i och med detta börjar min nedräkning. Nu räknar jag inte längre hur många dagar jag har gått på VLCD-kost utan nu ser jag ett ljus i tunneln där borta...jag har också förstått på mig själv att det inte längre är så viktigt att räkna dessa dagar jag bara har druckit 680 kalorier per dag. Jag prioriterar andra saker som tex att jag mår mycket bättre. Jag känner mig inte så deppig längre (detta har nog inte många i min närhet kanske märkt). Jag har alltid fått höra att jag alltid är så glad och mitt skratt smittar av sig osv...Ja det kan hända att jag är mer glad än ledsen och nere men när jag stänger min dörr hemma så har det inte alltid varit så kul den sista tiden innan jag började gå ner i vikt. Allt var väldigt jobbigt...jag tyckte inte jag orkade något utan att jag var helt slut. Lusten för att både göra saker och att vara glad försvann.

Idag mår jag mycket bättre och min lust till att både utvecklas och göra saker är mycket större. När jag visar att jag är glad så är jag verkligen det. En del människor jag har mött har vid flera tillfällen sagt: "det fullkomligen lyser om dig Ingela" och detta känner jag verkligen. Glädjen inom mig är helt och hållet tillbaka och jag har också fått flera saker på plats i mitt liv och jag vet hur jag ska göra för att fortsätta leva mitt liv för att må så bra som möjligt. Min viktminskning är en gåva till mig själv och denna gåva är det bästa jag har givit mig själv i form av både överlevnad och välmående.

Idag så har min sambo smakat på en av mina drycker från Slanka. Han testade mintchoklad-smaken och han tittade förvånat på mig och  sade: Det smakar ju gott! Ja, sa jag, jag har ju sagt det, svarade jag. Min sambo blev verkligen förvånad men på samma gång insåg han ju att detta är en av orsakerna att jag har klarat det så bra. Han säger ofta att han tycker det är helt otroligt att jag har sådan karaktär och vilja. Jag vill otroligt gärna trycka på detta en extra gång att Slanka verkligen har lyckats gällande smaken på sina produkter. Tänk alla som går som jag gjorde och inte tror att dom kan genomföra en VLCD period för dom tror att det smakar så hemskt! Där har ni fel!!! Slanka har otroligt goda smaker och såklart tycker vi alla olika men detta är första gången jag upplever att det finns så många smaker som jag verkligen tycker om. Min tacksamhet över att jag hittade Slankas produkter är fullständig.

Jag ska börja äta den 8 december och då börjar med att äta frukost på morgonen och dricker 3 påsar. Detta fortsätter jag med i 3 veckor och sedan börjar jag med frukost och lunch och 2 påsar i tre veckor osv. Den tiden jag är inne i nu och endast dricker i 12 veckor är ganska lätt om man jämför med att börja äta. Varför säger jag så tro? Jo för så fort jag börjar äta fylls mina vätske- och sockerdepåer upp igen i kroppen och jag börjar känna hunger igen och då är det viktigt att inte slänga i sig för mycket mat utan verkligen hålla sig till den mängden jag får äta. Detta blir också en utmaning för från och med den 8 december och 3 veckor fram så kommer ju julen och jag får absolut inte äta julmat mm. När jag tänker på detta så är det ett ganska lätt beslut att kämpa vidare för det kommer fler jular och julen 2016 blir spännande för då ska det göra hälsosam julmat vilket också ska bli väldigt spännande. När jag tänker på alla utmaningar jag har utsatt mig för så är det nog ingenting som jag inte kan komma förbi. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och min egna drivkraft att förändra saker i mitt liv till det bättre.

Nu ska jag återgå till soffan så jag säger som vanligt :) på återseende!
Kram Ingela

Ingelas viktresa dag 35-37

Dessa dagarna har gått bra förutom att jag har haft en del stunder då jag mått lite sämre. Min yrsel blir bättre när jag dricker den vätska jag måste dricka varje dag (minst 2,5 l). Men jag är ganska dålig på att få i mig all denna vätska men jag måste skärpa mig! Min sköterska sade till mig ist jag var på SU att risken för att svimma är större än jag nog fattar när man inte sköter sitt vätskeintag under en VLCD period. Detta tog skruv och jag insåg ju direkt att yrseln finns hos mig på kvällarna bara för att jag inte får i mig all vätska som jag ska dricka. SKÄRPNING OLSSON :)

Jag har nu jobbat 2 dagar och detta har också gått bra men idag har jag mått lite kasst fram och tillbaka under dagen och jag har även haft en del ont i magen under dagen med. Jag får nog tänka på att dessa 12 veckor inte bara kan flyta :) förbi och jag inte alls mår konstigt någon gång. Det måste ju komma någon/några dagar som är värre än andra och som också innehåller vissa svackor i mitt välmående.

Jag har under dessa dagar träffat många härliga människor både på jobbet och på fritiden och detta är återigen så givande för mig. Jag har fått tillbaka lusten att ha ett riktigt socialt liv och jag känner också att kraften och energin finns för detta. När jag var som störst orkade jag ingenting kändes det som. Jag var ofta nedstämd och arg. Arg på mig själv att jag lät det gå så långt med mitt ohälsosamma liv...Jag vill leva länge och njuta av familj, vänner men också av mitt egna liv utan att må dåligt. Jag vill uppleva saker, resa men framför allt känna styrka och kraft i kroppen till att göra dessa saker i livet som att tex leka med mina barnbarn utan att nästan få hjärtinfakt.

Denna gången blir inte mitt inlägg så långt för tröttheten är massiv idag :)
På återseende :)
Kramar Ingela

Ingelas viktresa dag 30-34

Ja nu var det några dagar sedan jag skrev i min blogg men desto mer att skriva idag :). Dessa dagar har kantats med mycket glädje och då mår jag ju så himla bra. Jag har fått äran att passa mina bägge barnbarn (4 år och 10 månader) över hela helgen och jag kan ju meddela att man verkligen fick "bekänna färg" :). Jag insåg ganska snart att man inte är 30 längre....kraft, ork och energi har jag ju men inte på samma sätt som när mina egna barn var små. Jag njöt dock av varje sekund som jag fick vara med mina små barnbarn. Bara en sådan sak som att få vakna av att en lite 10 månaders baby petar mig på kinden med sina små knubbiga små fingrar och ger mig det underbaraste leende, när klockan är 06.10 på en lördag morgon, då man vaknar är så ljuvligt! Ett uppvaknande som är medicin för hela själen. Må bra hormonerna spritter i kroppen i dessa lägen. Kärlek på hög nivå!
Likadant är det när min lille 4-åring sätter sig i mitt knä och plötsligt ger mig en puss på kinden och utbrister "älskar dig"...Jag blir knäsvag och svarar såklart tillbaka "älskar dig med mormors prins".

Jag har skrivit förut om att jag har så mycket i livet att vara tacksam över och när jag får vara med mina barn och barnbarn och får så mycket kärlek så inser man om och om igen hur "rik" man är. Mina barn är vana vid att jag alltid har gett/ger dom mycket kärlek och då också mycket pussar och kramar. Jag kan gå genom eld och vatten för mina barn...

Mina barn stöttar mig verkligen i min viktresa jag gör nu för dom vet hur mycket det skulle betyda för mig att göra mig av med min övervikt. Jag har idag varit på sjukhuset och vägt  mig och nu förlorat 11 kg sedan jag startade min viktresa. Jag är så otroligt tacksam över att allt flyter :) som det ska och att jag verkligen har den där kraften och orken. Jag börjar att tro på att jag verkligen klarar de 7 veckorna jag har kvar. Tänk...mina kläder sitter löst nu, hur ska dom då sitta när jag är klar??? Jag kan ju inte ha dom då...jag får köpa en ny garderob...jag har svårt att tänka mig in i den situationen att inte behöva handla kläder på den avdelningen för lite större män och kvinnor. Jag har inte handlat kläder på den andra avdelningen på många år...Dock är jag mycket tacksam över att klädaffärernas designers de sista åren verkligen har lyckats att "tuffa till" kläderna i de större storlekarna. För bara några år sedan så var det mycket tråkigheter som hängde i affärnas "big size" avdelningar och detta var mycket tråkigt. Bara för att man är överviktig ska man inte behöva att klä sig varken slarvigt eller tråkigt och färglöst.

Jag har nästan alltid klätt mig i svarta kläder då jag alltid har inbillat mig själv om att jag har sett smalare ut i svart. Det är nog många som känner igen sig när jag skriver så. Idag när jag klär mig så vill jag sträva efter att allltid försöka mixa det svarta med en annan gladare färg. Jag är övertygad om att färgen på sina kläder ibland visar vilket humör man är på. I alla fall är det så med mig. För tillfället är min garderob väldigt begränsad då jag är emellan storlekar och tappar vikt ganska snabbt och detta gör att jag får axeptera att ibland gå runt i för stora kläder ett tag till. Men jag gör gärna det när jag ser framåt och inser att jag kommer att kunna dra på mig de där häftiga jeansen i st 38 och sedan slinka in i en fräck tröja som inte nödvändigtvis slutar nere på låren för att dölja utan kan sluta till och med ovanför "baken" :) då jag inte behöver vara orolig för att någon övervikt kommer att synas för då kommer jag inte att ha någon övervikt. Åhhhh jag vågar knappt tänka tanken...

Jag har också funderat mycket på varför jag klarar VLCD perioden så mycket bättre denna gången (jag har ju gjort en del tappra försök förut) och jag har såklart mycket att tacka Sahlgrenska för men också väldigt mycket att tacka Slanka för deras smaker på all flytande föda. Om igen konstaterar jag att det hade varit svårt att stå ut så länge på flytande kost om det inte smakade gott. Jag är fantastiskt tacksam för att i den där provpåsen, som jag fick av kirurgen innan min viktresa började, innehöll några provpåsar från Slanka. Tutti frutti smaken var den första jag smakade på och direkt insåg jag att detta var en smak som kommer att hjälpa mig igenom min VLCD period. Så är också fallet. Varje dag dricker jag minst en. Sedan försöker jag variera och de andra smakerna är också goda men just tutti frutti smaken är fantatsiskt god.

När jag hade vart på SU idag och sms:ade resultatet till min sambo så svarade han: Fantastiskt, karaktär som f....n :):). Det är tur att han ofta sätter ord på mitt kämpande för jag har ju inte direkt tänkt på att jag har karaktär. Jag har ett mål i sikte och detta målet ska jag nå. Så ser jag på det och agerar efter detta. Varför jag kan detta denna gången vet jag inte men jag behöver kanske inte förstå varför utan jag koncentrerar mig på att lyckas istället. Jag har märkt på mig själv att jag inte har behovet att analysera för mycket utan jag: (som vanligt) reagerar, konstaterar och agerar...
Dessa ord följer mig och jag är tacksam över att kunna använda mig av dom på ett sådant sätt att dom hjälper mig.

Nu återgår jag till pluggandet igen och jag säger som vanligt: på återseende! :)

Kram Ingela

Ingelas viktresa dag 27, 28 & 29

Juvliga dag!! Energin sprudlar och jag känner mig så himla glad!!
Denna energi kommer mer och mer och när jag provar kläder, som har har hängt LÄNGE i min garderob, så bara dom slinker på kroppen :).
En obeskrivbar känsla och jag har ett stort leende på hela tiden.

Idag ska jag arbeta kväll och i morgon ska jag åka till Göteborg och pussa på mina älskade barnbarn igen. Även mina barn får stå ut med både pussar och kramar men dom är vana vis att deras mamma är sådan :).

Kommande helg ska jag få äran att passa mina älskade barnbarn fre-sön och jag ser väldigt mycket fram emot detta. Min dotter och hennes sambo ska äntligen få en hel helg själva och jag är övertygad om att dom verkligen behöver denna egentid nu. Jag kommer ihåg själv när mina barn var små att det var inte alltid att min kraft och energi fanns där men då kom alltid min mamma och pappa och avlöste. Jag vill även göra så för min dotter (även mina andra barn när dom får egna barn). Jag känner ju också att jag har mycket lättare att leka med mina barnbarn på golvet nu för min kropp tillåter detta! Jag får inte lika ont längre och jag kan lättare komma upp och ner från golvet. Jag jublar varje gång jag märker detta.

Måndag den 19 oktober fyller min älskade dotter år och denna dag ska jag även till Sahlgrenska och väga mig igen. Nu är det 3 veckor sedan och jag är såååå spänd över vad vågen kommer att visa. Egentligen är det ju ganska ointressant för jag känner väldigt väl att jag har gått ner ganska mycket i vikt men för att man ska få den där underbara kraften att fortsätta så behöver man ju få det där beviset på att man verkligen går ner i vikt. Jag ska också få umgås med mina kära vänner jag har på öarna utanför Göteborg och detta ser jag också väldigt mycket fram emot.

Mitt liv jag har idag är väldigt rikt på både kärlek, samvaro och mycket glädje och jag sätter mycket stort värde på detta. När jag tänker på hur bra jag har det egentligen så känner jag stor tacksamhet. Såklart är livet ofta en kamp och jag får ofta kämpa men det jag får tillbaka är mycket glädje och kärlek på olika sätt och ifrån både familj och mina vänner. Nu ska ni inte tro att mitt liv endast är en "dans på rosor" men jag har faktiskt fått lära mig att komma ur många negativa lägen och vända det till det bättre och detta har väl inte alltid vart så lätt men jag har verkligen viljan att inte stanna kvar i att vara negativ utan fokusera på att försöka vara optimist för ur detta föds faktiskt kraft. Jag har bevisat för mig själv att jag klarar mer i livet än jag kunde tro och detta styrker mig.

Nu väntar jobb :).
På återseende!
Kram Ingela

Ingelas viktresa dag 24, 25 & 26

Hej igen :)

Ja nu är det söndag och dessa tre dagarna har handlat om jobb och studier. Jag känner dock att jag verkligen mår bra av att hålla igång. Jag får dock inte motionera när jag jobbar för kalorierna räcker inte till då som jag får i mig. Detta är för att jag har ett sådant rörligt och krävande jobb inom vården. Jag saknar verkligen mina morgon promenader för den känslan som infinner sig efteråt är ljuvlig. Jag känner mig verkligen full av energi. Detta gäller ju bara under mina tre månader av endast VLCD kost. Efter dessa tre månader kommer jag att sakta men säkert få börja att äta igen och då också öka min motion sakta men säkert. Det ska bli skönt! 

Jag måste berätta att jag nu har provat en del kläder och även ytterkläder och varje gång jag gör det så blir jag så glad och lycklig! Jag kan komma i många kläder igen men många kläder får jag också lägga undan för dom är för stora! Helt underbart!!! Denna känslan är stor...

Det jag då kommer att tänka på att det inte är slut här...jag kommer ju att tappa ännu mer kilo. Detta är en svindlande tanke som jag inte riktigt kan ta in ännu men det behöver jag inte heller för jag tar en dag i taget och jag är tacksam varje dag att jag har klarat ytterligare en dag. 

Jag har också de senaste dagarna funderat en del över hur mycket man egentligen är kapabel till att förändra med sig skälv och sin kropp bara man vill och kan. För mig var det just viljan som jag hade funnit i mig själv och då föddes kraften att förändra min kropp för jag ville verkligen må bättre och få mitt liv tillbaka kändes det som i alla fall. 

Nu ska jag vila tills kvällsjobb stundar igen. 

På återseende :)

Kram Ingela 

Ingelas viktresa, tips på aktiviteter

Jag vill gärna flika in att jag håller igång tankar med både att sticka och måla. Målar gör jag i en målarbok för vuxna! Det är en suverän sysselsättning och framför allt när man känner sug efter ev både mat och kanske sötsaker. Att lägga all fokus på att måla då är så bra! Alla de där jobbiga tankarna är som bortblåsta!

Ingelas viktresa dag 23

God kväll :)

Jag har haft en härlig dag med mycket energi och stort välmående. Jag har börjat att samla idéer och recept på sund men god mat. Detta är också en del i min "matterapi". Jag förbereder mig för att kunna förändra mitt sätt att äta på ett lätt och bra sätt. Att kunna göra mat som inte tar lång tid, inte för dyr men smakar underbart och på samma gång är sund är för mig otroligt viktigt. Jag tänker hela tiden på att jag aldrig vill väga alla de där kilo igen. Det blir en stor förändring och därför vill jag kunna vänja mig redan nu i mitt tankesätt och kan jag då ha färdiga tips och idéer klara när jag ska börja äta igen så är jag övertygad om att det blir lättare för mig att hålla mig sund och framför allt hålla min vikt. Jag tittar på matprogram på tv och det är inte jobbigt att utsätta mig för det nu för jag ser all härlig mat jag verkligen kan äta sedan. Rätt mat. Åter igen....reagera, konstatera, agera. Detta kommer att följa mig lång tid framöver gällande min viktresa och jag använder dessa ord också i många andra lägen i livet. 

Då väntar arbete både fredag och lördag kväll och det känns bra att jag klarar det även om jag bara får i mig så få kalorier. Det har verkligen blivit en vana nu att ta med mina påsar överallt. Det fungerar toppen! 

Här nedan ser ni foto på Slankas goda soppor. Dessa soppor är verkligen att rekommendera. På Slankas hemsida (även i Slankas app) kan man få många goda tips gällande både kryddor man kan använda och, efter VLCD perioden, vad man kan använda till dessa soppor. 

På återseende :)

Kram Ingela 

Ingelas viktresa dag 21 och 22

Ja då har jag klarat dessa 3 första veckorna! Jippi!

Tankarna far fram och tillbaka när jag nu är inne i början av fjärde veckan. Jag har aldrig klarat en VLCD period så här länge. Jag har klarat 2 veckor som mest och sedan har jag bytt ut vissa måltider resterande period. Denna gången märker jag en helt annan kraft och energi i mig själv. 

Idag har jag provat kläder och det är fantastiskt att känna känslan av jubel när jag kommer i ett par svarta jeans som jag inte har kunnat haft på länge. Jag har börjat att ta fram de kläder jag fick hänga bort då jag gick upp i vikt. Tur att jag sparade dom, annars hade den här tiden blivit ganska dyr gällande kläder. 

Jag skrev i måndags att jag beställde ifrån Slanka och idag fick jag paketet. Helt otroligt! Jag hade lite panik för jag upptäckte att jag inte hade så många påsar kvar men denna leverans gick fort! 

Idag blir det inget långt inlägg för John Blund knackar på rejält :) 

På återseende 

Kram Ingela 

Ingelas viktresa dag 18, 19 och 20

Ja då har jag snart avverkat 3 veckor på min VLCD period. Helt otroligt vad tiden går fort. Jag har denna helg pluggat inför en examination som jag gjorde idag och i skrivande stund har jag ännu inte fått reda på vilket slutbetyg jag har fått på kursen. Oavsett så kan jag notera att jag det fungerar mycket bra att både plugga och kämpa inför en examination när man lever på flytande kost. Jag inser om och om igen hur mycket som verkligen fungerar. Jag märker dock att mina krafter tar snabbare slut och får vila mig oftare men detta visste jag ju innan jag började. Man ska dock uppleva saker och ting för att verkligen tro på det.
Jag känner väldigt mycket på mina kläder nu att det händer en del gällande vikten och jag jag ser verkligen fram emot den 19 oktober då jag ska tillbaka till Sahlgrenska igen för andra vägningen.

Idag har jag bakat tekakor. Kan ni fatta att jag står där och bakar med vetskapen om att jag inte får varken smaka eller äta alls. Men detta är faktiskt en del av min terapi då jag utsätter mig för diverse olika vardagssaker och detta för att jag måste inse att mycket både luktar och smakar underbart så kan jag inte gå tillbaka till mitt gamla ätsätt för då har jag snart tillbaka alla kilo igen. Detta är inget alternativ för mig så jag gör som vanligt....reagerar, konstaterar och agerar. Detta funkar faktiskt och jag måste dock erkänna att jag längar inte efter min s.k "gamla tid" gällande mat utan jag har faktiskt börjat att syna olika kokböcker och skriver ner "rätt" mat som jag kan äta efter min VLCD period. Jag kan ärligt säga att jag längtar inte efter fet och onyttig mat, för detta har förstört så mycket i mitt liv, utan när jag sitter och tittar i dessa kokböcker så ser all fisk, skaldjur, kyckling mm så underbart gott ut och detsamma gäller alla dessa fantastiska grönsaker! Jag kan sitta och fullständigt dregla över en krispig sallad. Helt otroligt men kroppen sköter faktiskt detta själv när man, som jag nu gör, rensar sin kropp från både slaggprodukter och en del gifter. Resultatet blir då att kroppen längtar efter den nyttiga maten istället.

Jag och min sambo var bortbjudna i lördags och där fanns det både god mat och snacks i form av både chips och ostbågar. Jag kan ju erkänna att det såg så fantastiskt gott ut men.... jag reagerar, konstaterar och agerar...Jag drack bubbelvatten och jag hade ju såklart min Slanka shake med mig som jag drack en gång under kvällen så jag klarade mig väldigt bra! Jag var väldigt stolt över mig själv efter den kvällen. Jag fixade även detta! Jag har också idag beställt mer påsar ifrån Slanka och det går fort för det är så himla enkelt att navigera på deras hemsida. Jag har också Slankas app i min Iphone och detta är väldigt bra för jag har det mesta av all information jag kan söka t.ex. när jag ska börja äta igen kan jag kolla både kolla i kaloritabell och hitta goda och inspirerande recept. Jag kan också sätta ihop en måltid och kolla så jag den inte innehåller för mycket kalorier. TOPPEN!!

Jag ska också nu börja att ta bort de kläder som blir för stora för jag vill aldrig se dem igen! Detta tror jag är en mycket viktig process. Jag sparar inga stora kläder för de kläderna hade jag när jag var överviktig och jag vill inte återkomma till den tiden. Jag kan dock inte köpa nya kläder under denna VLCD perioden utan jag måste avvakta tills dess jag kanske stannar i vikt och kan se vilken storlek ungefär jag kommer att sluta på.
När jag står där och slänger ner mina stora kläder i säcken så säger jag faktiskt ordagrant farväl. Aldrig mer! Aldrig mer! Aldrig mer!

Jag önskar er alla en härlig måndagskväll och jag säger som vanligt : På återseende :)
Kram Ingela

Ingelas viktresa dag 16 och 17

Ja då har man arbetat 2 kvällar i rad och båda kvällar fungerade fint men jag måste erkänna att jag inte har samma ork och kraft när jag endast får i mig dessa 680 kal. Det vore kanske konstigt om jag inte kände någon skillnad alls. Jag märker också att jag kan hantera olika slags situationer bättre nu t.ex när det vissa kvällar kommer inslag av lite hunger. Jag känner, konstaterat och agerar..men inte med att äta såklart. Bubbelvatten och Cola zero fungerar väldigt bra. Jag känner att det dämpar både viss hungerkänsla men också sötsug. Undrar dock när detta sötsug kommer att bli mindre och förhoppningsvis avta. Jag har ju insett att mitt behov av socker var värre än jag trodde. Mycket värre till och med. Likaså mitt behov av fel sorts mat. Man går runt i sin lilla värld och tror att det inte är så farligt och inbillar sig att "jag äter ju inte så fel".... Men oj vad jag misstog mig...

Jag har nog skrivit om detta förrut men det tål att skrivas om och om igen nämligen hur mycket man lär sig om sig själv och hur mycket man faktiskt klarar av att göra fastän man tror det är omöjligt. Att få kontroll över sin kropp tar tid och kraft men jag kämpar varje dag, vissa dagar mer än andra. Jag försöker också att ta en dag i taget och inte tänka på alla veckor jag har kvar och vissa dagar går detta också bättre än andra. Det rådet jag kan ge andra som kanske är i min sits är att fokusera på de dagar du har klarat och sedan ge dig själv beröm varje morgon. Ge dig själv styrka och energi. Man tror inte det går men det fungerar faktiskt med lite "jäklaranamma" :). Jag har en liten procedur på morgonen: jag sätter mig på sängkanten när jag vaknar och lägger höger hand på hjärtat och säger: "jag har klarat ytterligare en dag"! Varför hjärtat undrar ni nu...jo, jag är ytterligare en dag närmare ett hälsosammare liv och risken för hjärtinfarkt minskar för varje kilo jag tappar. Jag kan säga att jag har levt farligt med min kraftiga övervikt. Likaså risken för att få diabetes minskar. Mitt blodtryck blir lägre igen. Jag var på väg att få högt blodtryck till och med! Jag som alltid har haft lågt blodtryck..

Ja...som ni förstår har vi alla allt att vinna genom att bli av med övervikt. 

Nu väntar kudden och John Blund :)

Jag säger som vanligt, på återseende!

Kram Ingela 

Ingelas viktresa dag 14 och 15

Dessa två dagar har inte varit lika jobbiga utan det har varit 2 ganska trevliga dagar då jag har varit sysselsatt med både jobb och umgänge med mor, far, barn och barnbarn. Att umgås med familj och vänner betyder ofantligt mycket för mig och detta medför ju såklart att min VLCD period också blir både lättare och mer positiv. Att stänga in sig och lägga 100% endast på att gå ner i vikt fungerar inte på mig och säkert inte på många andra heller. Jag måste få utvecklas både gällande erfarenheter, kunskaper, intryck men också hela tiden bli utmanad på olika sätt. Då trivs jag bra.

Alla är vi olika och vi ser olika på saker och ting och vi tycker även olika och detta är något som vi skulle begrunda lite mer i vår vardag. Att visa respekt för varandra och för andras kunnande och istället lyssna och lära, om det är något vi inte redan kan, är en verklig dygd hos oss människor som vi borde fundera lite mer över i våra liv och gärna införa lite mer. Likadant gäller det om man själv är duktig på något så borde man inte vara rädd att uttrycka detta för det kan ju hända att man kan förmedla något både bra och kreativt för någon annan.

Jag känner flera personer som inspirerar mig men två av dessa kan jag tänka mig att bara sitta och prata timvis med. När jag sitter och pratar och lyssnar med dom fylls jag med energi och skaparkraft vilket är en fantastisk känsla! Det känns som jag kan övervinna allt! Dessa människor ska man använda sig av i bl.a ett sådant läge jag är nu. Att bli inspirerad av en annan människa är också en styrka att vända sitt liv till det bättre om man nu önskar en förändring. Det kan också ge en kraft att fortsätta när man känner sig lite nedstämd eller sliten. Jag fick på e-mail en bukett blommor ifrån en av mina kontakter på Slanka som en uppmuntran över att det går så bra men säkert också som en stöttning för jag hade en dålig dag just den dagen. Resultatet blev att jag fick mer kraft. Tänk vad ord kan göra mycket. Vi får aldrig glömma att ge varandra "en bukett blommor" då och då (menar bildligt) för det kan verkligen förändra sin medmänniskas dag till det bättre.

I mitt jobb inom vården måste man ha mänskliga sidor som medmänsklighet, empati och respekt men framför allt visa respekt för vårdtagarens integritet. Varje gång  jag lämnar min arbetsplats känner jag mig glad och nöjd över att ha kunnat hjälpa och vårda på bästa sätt. Man ger allt man kan. Jag somnar ganska gott på kvällen för att jag har kunnat hjälpa en annan människa som är sjuk.
Jag har också de sista veckorna förstått att det går väldigt bra att jobba på samma gång som jag går på VLCD kost. Detta är jag såklart väldigt tacksam för. Tänk...man klarar mycket mer än man tror. Detta är så fantastiskt!

Jippi!! Jag har världens bästa yrke och jag håller på att gå ner i vikt!! Livet känns mycket spännande! Jag vill också ge ett ord på vägen..."tillsammans lyckas vi" :)

Nu återgår jag till studierna och jag säger på återseende :)
Kram Ingela

Ingelas viktresa dag 11, 12 och 13

Ja nu är även denna helg till ända och även snart veckans första dag, måndag. Tänk...på onsdag har jag varit på VLCD kost i hela 14 dagar...snacka om att tiden går så det ryker. Denna helg har gått väldigt fort men den har varit trevlig då jag har umgåtts med barn och barnbarn. Fantastiskt väder har vi också haft och jag har försatt mig i nya situationer som har gått väldigt bra. Vi har varit på café igår och jag fick för första gången fixa i ordning min dryck där och detta gick ju såklart bra. Jag funderade över min situation och insåg att jag verkligen har kommit långt i mitt beslut att nå min målvikt. Alla bakverk, kakor och bullar såg ju fantastiskt goda ut men jag funderade överhuvudtaget inte på att jag skulle äta något. Jag har skrivit om detta fenomen innan men åter är jag förvånad över min reaktion. Jag registrerar, konstaterar men inser att detta gjorde mig överviktig. Jag är i detta läge inte sugen.

Jag har idag dock haft en sämre dag. Jag kämpar idag. Jag är lite yr från och till men inte så det känns som om jag ska svimma utan bara lite ostadig ibland. Känner mig sugen på allt...jag kämpar idag.
Jag tar till Cola zero som substitut och jag har haft mina barnbarn med dotter på besök hos mina föräldrar och jag stod till och med och lagade lunch till oss alla...jag kämpar verkligen idag.
När jag stod där vid spisen hade jag inte ont av det för jag har för tillfället en längtan efter fisk :) och denna längtan efter mat varierar så nästa vecka kan det vara en annan längtan. Jag kämpar som sjutton idag!!
Jag skriver det om och om igen för jag behöver skriva av mig detta. Detta hjälper mig och det är ett tips till er som kanske går igenom samma som jag eller kanske andra människor som kämpar med andra svåra saker i livet så kan det hjälpa att skriva av sig sina bekymmer. Man tar problemen ur kroppen på ett sätt och får ner det på ett papper så kan man  skåda sina bekymmer på ett annat sätt än att gå och bära på dom. Det är precis som om man kan bearbeta och förstå sina problem bättre.

När jag tänker på hur bra perioden har varit sedan mitten på september så får jag ju ändå vara mycket tacksam. Det hade nog varit konstigt om jag överhuvudtaget inte alls hade stött på problem. Jag är dock väldigt glad över varje dag som går och men jag är mycket noga med att inte tänka 10 veckor fram. Jag måste tänka 1 dag i taget. Jag kämpar idag!

Jag har ställt mig på vågen nästa varje dag sedan jag startade och detta rekommenderar jag inte. Jag gör inte detta nu och jag kommer att försöka vänta till nästa vägning som är den 19 oktober. Det kan bli en lite hets att väga sig varje dag och skillnaden är inte speciellt stor från en dag till nästa dag.
Jag känner dock på kläderna att det händer saker med vikten. Detta räcker ju faktiskt och min kropp håller sakta men säkert på att bli av med övervikt och oavsett hur mycket och hur fort så är mitt mål att må bra och känna mig sund. Det får ta den tid det tar. Jag ser verkligen fram emot att "lära mig äta" efter dessa 12 veckor men det är inte bara för att jag endast dricker nu utan för att jag är genuint intresserad av hur jag i fortsättningen kan hålla både vikt och sund kost där jag får i mig alla näringsämnen. Jag säger inte att jag aldrig ska kunna unna mig en t.ex. glass på sommaren, men jag ska ha kontrollen på mitt intag av mat och det ska INTE vara maten som ska ha kontroll över mig!

När man går igenom det jag gör just nu lär man sig massor om sig själv och detta är väldigt nyttigt. Man får testa många sidor av sig själv. Självdisciplin är ju den stora sidan och att försöka kämpa med att hela tiden se målet framför sig när man ställs inför de svåra situationerna, där det kan vara lätt att falla tillbaka ner i "gropen", är också en mycket viktig del.

Jag har genom åren försökt med väldigt många olika dieter för att gå ner i vikt. Jag kan väl säga för att vara ärlig, "you name it, I´ve done it". Jojo bantning har varit vanligt och detta har ju resulterat i att jag har kanske gått ner 10 kg och sedan gått upp 15 igen. Mitt liv i ett nötskal. Nu tänker ni säkert: Vad skulle vara så olikt denna gången då? Jo...denna gången har jag blivit rädd. Mitt blodtryck blev högt plötsligt, efter att haft lågt blodtryck i alla år, jag fick även sockerintolerans. Min läkare sade till mig att gör jag ingenting åt vin vikt nu så har jag diabetes inom ett år. När jag gick därifrån så mådde jag fruktansvärt dåligt och var så arg på mig själv! Vad i hels....ke hade jag gjort med mig själv! Hur kunde jag låta det gå så långt??? Jag tänkte tillbaka och det var 2 orsaker som förstås hade en del med det att göra nämligen, övergångsålder och att sluta röka. (Den största orsaken har jag dock medverkat till alldeles själv, nämligen att jag har ätit mer än vad jag har gjort av med.) Men det är i precis dessa lägen man ska anstränga sig ännu mer för jag visste ju egentligen effekten av dessa ting. Jag kommer att gå upp i vikt! Nu har jag ingen lust att gräma mig och må dåligt över tider som varit utan jag har istället tagit detta till mig och förändrat min situation genom att ta emot hjälp från sjukvården. Men en sak som jag var tvungen till var att acceptera att jag måste göra något åt min vikt och detta omgående.

Nu ska jag plugga några timmar igen för nästa examination närmar sig med stormsteg och jag är verkligen tacksam över att jag pluggar just nu för jag har "andra" saker att fokusera på just idag när det är som svårast.
JAG KÄMPAR IDAG!

På återseende :)
Kram Ingela

Ingelas viktresa dag 9 och 10

Dessa två dagar har varit mycket innehållsrika. Igår torsdag åkte jag till min dotter och hennes familj, det vill säga mina älskade barnbarn och jag fick myst med dom en stund innan jag åkte vidare till mina föräldrar där jag sover. Det är alltid härligt att komma "hem" och insupa havsluft och känna vinden och med den en distinkt saltvatten doft i vindbyarna vilket är som medicin för själen.
Idag fredag började jag med att åka till Obesitasavdelningen på Sahlgrenska i Göteborg för den första vägningen efter 10 dagar med VLCD kost. Hela resan in till sjukhuset gick i spänningens tecken och jag vet ju att jag har gjort allt i min makt att verkligen skött mig gällande all dryck. Jag har såklart känt på kläder att det har hänt något och jag har också "tjuvvägt" mig hemma men ändå gäller inte detta på något konstigt sätt utan det är vägningen på SU som är den rätta. Så ska det ju också vara för jag väger mig ju under samma omständigheter där varje gång. Jag kan också konstatera att vår våg hemma visade att jag hade gått ner 1 kg mindre än vågen på SU. Jag hade gått ner 5,5 kg på dessa första 10 dagarna!!! Detta är så fantastiskt och gav mig en kollosal energikick som varar än. Jag fick verkligen betyg på att jag har skött mig efter alla konstens regler.

Vi hade ett väldigt givande samtal, jag och min sköterska, och hon var liksom jag väldigt glad. Jag har ju ofta en del frågor och en av dom som jag ställde till henne var varför jag plötsligt har börjat längta efter rårivna grönsaker och en krispig sallad? Detta är ju inte likt mig tyckte jag med all fel mat i bagaget. Då förklarade hon att efter att jag har gett min kropp chans att gå igenom en "rening" i början av dessa 10 dagar så tömmer jag kroppen på mycket, både gifter och slaggprodukter som har funnits i min kropp under en längre tid då jag ätit både det ena och det andra onyttiga :) som man faktiskt inte tänker på, och när denna rening är klar så börjar den så kallade Ketonfasen, och detta startade ungefär på dag 4, och detta gör att kroppen tar av fettet men också säger till att den behöver det nyttiga istället för både fet mat och socker. Kroppen är alltså helt fantastisk!
När jag gick ifrån SU så sträckte jag på mig och tänkte: "Nu jäklar ska du fortsätta att kämpa för målgången kommer fortare än jag anar..." Tiden går så fruktansvärt fort och jag är snart där...

Efter SU så tog jag tillfället i akt att shoppa på Backaplan i Göteborg och när jag gick runt där så lyste solen sådär höstlikt med den där distinkta höstdoften och jag är övertygad om att jag gick runt med ett leende på läpparna för jag märkte ibland att en del människor tittade lite märkligt :) men detta bjuder jag på för jag är så glad!

När jag sedan kom tillbaka så ringde jag mina kära väninnor för att ta en fika på ett konditori. Kan ni fatta att dessa härliga tjejer sitter och äter varsin bakelse och dricker kaffe och jag sitter bredvid dom och tar min goda kopp kaffe och inte ens tänker på att jag inte får äta detta goda. Nu hade jag hjälp av att det var nötter i bakelsen men överhuvudtaget så registrerar jag bara men jag känner ingen lust av att äta det. Detta är jag så innerligt tacksam för. Det hade varit väldigt jobbigt om jag hade suttit och "fluktat" :) över allt som alla äter, detta hade varit ohållbart. Jag tror dock att jag under den långa tiden innan jag började min VLCD tid försökte att tänka mig in i dessa situationer och insåg att jag är faktiskt tvungen att på något sätt notera att folk äter och dricker massa gott men det är det enda. Notera och gå vidare. Punkt slut. Annars kan jag inte lyckas med detta och det ska jag!! :)

När jag shoppade gick jag in i en bokhandel och köpte mig en "målarbok för vuxna". Tro det eller ej men detta är en otroligt avstressande sysselsättning och jag kan bara konstatera att jag hittat ytterligare en sysselsättning som är nyttig för mig och säkert för väldigt många andra.. Detta kan jag varmt rekommendera till alla men framför allt er som kanske är i min sits och håller på med VLCD kost. När man sitter där och målar finns inget annat i huvudet. Man är så fokuserad på det man målar så huvudet sållar bort all stress som eventuellt finns. Kroppen försätts i ett sådant lugn som faktiskt gör att man får möjlighet att samla ny energi istället för att slösa bort den. Min energibank är inte tömd på länge och detta gör att jag både mår toppen och att jag orkar kämpa.

Gällande mina shakes så har jag nu även börjat med en minchokladsmak och även denna smakar faktiskt väldigt gott. Tänk på att smaken på allt jag dricker också gör att jag inte tappar varken fokus eller lust. Jag skriver väldigt ofta om detta men jag lovar att det betyder enormt mycket att dessa shakes från Slanka smakar så gott.

Jag önskar er alla en fantastisk helg och njut för fulla muggar :)
Kramar Ingela

Ingelas viktresa dag 7 och 8

Dagarna går fruktansvärt fort och nu har jag tagit igenom dag 7 och 8. Jag har klarat att arbeta och även varit på kurs. Min viktresa kräver en del planering och detta har jag fått erfara ganska ofta. Jag måste hela tiden se till att dricka min "mat" på bestämda klockslag och dricka minst 2,5 l vatten eller annan vätska för att få ett flyt under dagen för att inte få de akuta hungerkänslorna och slippa yrsel eller illamående. Detta har jag faktiskt inte upplevt än och jag känner på mig att jag nog inte kommer att ha speciellt svåra problem med detta framöver...jag får väl i alla fall hoppas på detta.
Jag har skrivit med en väninna idag och hon skrev att: "ja du är en inspiration ska du veta, kan du avstå och äta alla mål som du gör, tänker jag att jag borde klara en påse :)" Jag är så himla glad om jag kan hjälpa någon annan med att både må bra och kanske stötta med mina upplevelser men också ge lite av min egna energi om det behövs. En annan bekant skrev till mig "Man ska hjälpa varandra" och detta håller jag verkligen med om. I morgon kommer min väninna till mig så ska vi ut på en promenad. Det är underbart att gå i skogen. Ibland får jag lust att slänga mig i mossan och bara ligga där och titta upp i träden. Insupa fantastiska dofter som aldrig går att återskapa eller att känna att man inte vill gå tillbaka för att hela naturen är så fruktansvärt vacker så man blir helt mållös.

Jag har också för andra gången beställt nya påsar från Slanka och även denna gången blev jag mycket nöjd och glad då leveranser gick fortare än planerat. Tack igen Slanka! Denna gången beställde jag jordgubb, mintchoklad, tutti frutti, grönsakssoppa och kycklingsoppa. Jag måste hela tiden tänka på att förändra mina smaker så jag hela tiden också upptäcker nya smaker för då förhindrar jag att hamna i tristessen. Nu är jag ganska medveten om detta och verkligen lägger märke till alla dessa signaler som t.ex. dofter som kan vara förrädiskt underbara och då använder jag min lista i köket där jag skriver av mig mina matluster :).

När jag nu går och lägger mig efter att klarat även den åttonde dagen så tänker jag på fredag. Fredag är dagen för första vägningen efter starten den 16 september. Spännande ska det bli för jag märker faktiskt redan på vissa kläder att det har hänt lite på kroppen.

Mitt hopp och min tro på mig själv att lyckas i denna viktresa börjar att ta form sakta men säkert. Jag har långt kvar till målet och ibland undrar jag om jag har tagit vatten över huvudet men den tanken försvinner ganska fort när jag märker hur bra jag mår!

Nu ska min sambo ta kort på mig vilket jag ska göra en gång i veckan för att till slut sätta ihop alla foto till en "timelaps" så jag kan se utvecklingen vilket också är en fantastisk hjälp. Jag återkommer också fredag med hur mycket jag har gått ner i vikt.

Sov gott och kom ihåg att vara rädda om varandra och stötta varandra i er vardag.
Kram Ingela

Ingelas viktresa dag 5 och 6

Så var både dag 5 och 6 snart till ända. Jag måste säga att det går över förväntan. Jag mår finemang. Det enda som är lite hindrande för mig är att jag måste springa på toaletten så himla ofta på grund av att jag dricker så mycket vätska.

Igår söndag så spenderade jag några timmar i trädgården så jag fick min motion med råge och idag har jag arbetat  8 timmar (i vården) och enligt Sahlgrenska får jag inte göra ytterligare motion då jag inte får i mig så mycket kalorier. Jag kan lätt både bli yr och illamående om jag tar i för mycket. Detta känner jag verkligen efter dagens arbetspass. Nu har denna eftermiddag/kväll gått jättebra för jag har fått i mig 2 påsar och 1,5 l vatten. 

Jag måste nu passa på att berätta om gårdagens varma soppa, nämligen grönsakssoppan från Slanka vilken också var fantastiskt god! Jag känner verkligen att det är så himla gott med varm soppa ibland. Det är otroligt viktigt med omväxling gällande mina påsar då jag absolut inte vill utsätta mig för att tröttna på något sätt.

Jag har dock märkt att doften av mat förstärks och suget kommer ofta men jag är inte katastrofalt hungrig alls.

Jag kämpar vidare men jag lider absolut inte alls. Sov gott alla och jag återkommer inom kort. 

Kram Ingela 

Ingelas viktresa dag 4

Gällande dag 4 så fortsätter det som smort :) och idag fick jag även smakat på en varm soppa från Slanka, nämligen kycklingsoppan, och än en gång blev jag lycklig! Den smakade så gott! Enligt Sahlgrenska så får jag använda mig av kryddor när jag ska äta de varma sopporna men detta behövdes inte, så god var den! Heja Slanka! Ni levererar verkligen!

Vad jag däremot väntar på är den katastrofala huvudvärken som inte än har kommit men detta är jag tacksam över för då sköter jag mitt vätskeintag. Jag har nu blivit utsatt för att andra äter god mat och även godis i min närhet och jag står ut, verkligen inte svårt alls men så är jag också mycket taggad! Min energibank har jag inte ens börjat ta ut ifrån, jag fixar detta än så länge väldigt bra men jag är väl medveten om att det säkert kommer svårare tider under denna långa period men jag är glad för varje dag jag klarar.

Nu fortsätter min lördagskväll och jag är inte det minsta sugen eller hungrig. Jag kör vidare och önskar er alla en fortsatt fantastisk helg!

Kram Ingela 

Ingelas viktresa dag 3

Ja nu är dag 2 över och dag 3 här. Dom sa på Sahlgrenska att dag 3 oftast är värst med huvudvärk och viss yrsel som kan dyka upp och jag har verkligen förberett mig på detta ifall jag skulle känna av dessa symtom. Men icke...än har jag varken ont i huvudet eller känner mig yr och jag är bara tacksam så länge allt känns bra. Jag känner framför allt att all den överflödiga vätska jag tydligen gått runt med länge nu har avlägsnat sig från min kropp och i morgon inleds den berömda "ketonfasen" där äntligen fettet börjar att minska sakta men säkert. 

Tro det eller ej men jag känner mig så pigg och alert! Känns så skönt! Min lista över önskan om "felmat" hänger än så länge tom i köket men det kommer säkert lustar efter felmat under denna period. 

Jag mår super alltså och jag är så tacksam för varje dag jag känner så här. Första del-etappen blir nästa fredag då jag ska tillbaka till SU, Obesitasavdelningen på kontroll och för att väga mig. Vi får se hur mycket jag har gått ner i vikt då. 

Jag har i detta inlägg infogat ett foto på en annan väldigt god smak nämligen jordgubb och jag måste trycka på de goda smakerna som Slanka har. Detta är en mycket viktig sak i denna VLCD period för mig. Jag lider aldrig av att något smakar illa. 

Nu ger jag mig ut i denna fantastiska fredag och mår så bra!

Kram på er /Ingela 

Ingelas viktresa dag 2

Då har jag klarat dag 1 och är nu inne på andra dagen i min VLCD period. Gårdagen gick galant och jag mådde inte alls dåligt. Jag fick i mig all mängd vätska utöver mina 4 påsar. Jag har nu satt larmet på min telefon klockan 9, 13, 17 och klockan 21 för att få regelbundet intag av min flytande kost. Detta gör att när jag ska vänja kroppen vid mat igen kommer den automatisk att vara hungrig vid dessa tillfällen.

Jag springer på toaletter hela tiden och det är resultatet av all vätska som jag dricker och kroppen ska ha möjlighet att vänja sig vid denna mängd vätskeintag och när den gör det så kommer jag inte att behöva springa så ofta på toaletten. 

Detta är inte lätt att gå igenom och helst inte så länge som 3 månader och jag råder inte någon att göra detta utan hjälp från ett sjukhus. Orsaken till detta är att sjukhuset håller koll på mina värden under dessa 3 månader och likaså kan jag ringa dom vid frågor eller om något känns fel. Vad som är mycket viktigt i denna process är att göra allt som dom säger att jag göra. Inte hoppa över något för då är risken att jag inte kommer att varken må bra eller lyckas heller för den delen. Dom har haft många patienter innan mig som dom har hjälpt och jag är fantastiskt tacksam över denna chans till ett bättre lättare liv. 

Nu vidare ut i trädgården och röra på mig för detta är också mycket viktigt att komma ihåg. Måttlig mild motion 1 timma per dag.

Kram Ingela 

Ingelas viktresa, smaken Tutti Frutti

Detta är en av de goda smakerna från Slanka. Mer foto kommer efterhand.

Starten på Ingelas viktresa

Idag har jag inlett min VLCD period på 3 månader med hjälp från Obesitasavdelningen, Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg. Efter dessa 3 månader startas sakta men säkert 3 ytterligare månader med att väva in måltider med jämna mellanrum. Följande gäller dessa första 3 månader:

4 Shakes (Slanka) per dag. Minst 2,5 liter vatten per dag. Jag får dricka kaffe, Ramlösa och fun light saft. Jag ska promenera 2 x 30 min varje dag eller 30 min promenad och annan mild motion i 30 minuter. Ingen hårdträning då detta kan vara farligt då jag bara äter 680 kalorier per dag. Med påsarna från Slanka så blir det lättare för dom smakar så himla gott.

Jag har en egen sjuksköterska och dietist som kommer att hjälpa och stötta mig i alla lägen. 

Andra hjälpmedel som jag har kommit fram till själv är en lista jag ska fylla på varje gång jag är sugen på mat, godis mm så ska jag skriva ner detta på denna lista. Datum och vad jag är sugen på. Detta för att jag då kan få ut begäret ur mitt system och på samma gång skriva av mig vilket är en mycket stor hjälp för mig. Jag kan också efteråt titta tillbaka på listan och få bekräftat vad jag åt innan min VLCD period och vad faktiskt skulden var till min viktuppgång. Alltså "fel mat".

Jag har även andra projekt på gång som håller mig sysselsatt när jag inte arbetar som t.ex. mina studier.

Nu är jag äntligen igång och jag har sådan kraft och energi inombords så jag känner mig redo att lämna mitt gamla osunda liv bakom som gjorde mig tung och jag välkomnar med stor lättnad och glädje mitt nya kommande liv som sund och många kilo lättare.

Nu kör jag så det ryker! :):)

Kramar Ingela 

Snart där...Ingelas viktresa

Ååhhhh nu är jag snart där... Jag räknar nästan timmarna nu. Det känns mycket spännande och på samma gång lite skrämmande. Jag säger ju adjö på ett sätt till min överviktiga kropp och på samma gång välkomnar jag min viktnedgång då jag har mått ganska dåligt under en så lång tid. I morgon åker jag till Göteborg och sover över hos mina föräldrar och på onsdag morgon ska jag infinna mig på Obesitasavdelningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset klockan 8.30. Då startar vi med att dricka min första flytande måltid. Jag är ju redan klar med mitt val av leverantör, Slanka, och dessa påsar kommer att vara min ständiga följeslagare nu under de tre följande månaderna. Det känns dock skönt att dessa Shakes smakar så gott och att jag får hjälp både ifrån Sahlgrenska men också från Slanka som jag bara skickar iväg ett mail till eller ringer. Det känns gott att jag har detta stöd. Jag har också tagit ett s.k "Förefoto" som jag kan gå tillbaka till när det kanske kommer stunder där det känns svårt. Jag ska också förbereda en lista som ska hänga i köket där jag kan skriva av mig varje gång jag längtar efter någon speciell mat eller dylikt. Jag skriver in datum i en kolumn och sedan skriver jag i vad jag längtar efter i en kolumn bredvid. Detta är för att få utlopp för min eventuella abstinens gällande både mat och socker. Jag är övertygad om att sockerbegäret kommer att vara svårast att bli av med. Denna lista är min egna ide då jag har funderat över hur jag ska få ut min abstinens på ett bra sätt. Jag kan också se hur ofta och vad jag längtar efter och hur mitt begär trappas av. Mycket intressant att se...

Nu ska jag snart sova för jag behöver skriva mer på en tenta innan jag kör till Gbg i morgon.

Sov gott och var rädda om varandra.

Kram Ingela 

Resan till Skottland innan start av Ingelas viktresa

Ja då var man hemma i Sverige igen efter en mycket trevlig, givande och enormt rolig resa till Skottland. Jag och min dotter flög över till min som som numera bor i Skottland med sin härliga sambo. Som mamma känns det verkligen i både hjärta och själ när det är såna otroliga avstånd emellan men vi försöker göra det bästa av situationen och håller därför kontakten via FaceTime där vi både pratar och på samma gång har möjlighet att se varandra när vi pratar.

Jag unnar dock min son detta då jag verkligen förstår att dom vill testa var dom vill bo innan dom bildar familj.

  Nu närmar sig dagen "D" med stormsteg och jag ser verkligen fram emot onsdag. Shakes från Slanka är hemma nu och allt är klart för start. Jag är så taggad!!! 

Nu väntar kudden. Sov gott.

Kram Ingela 

Kvalitetstid ihop med barn och inför viktresan

Så har jag och min dotter landat väl i Skottland och sovit gott en natt. Vi bor i ett fantastiskt fint hus hos min son och hans sambo och hennes föräldrar. Jag märker på mig själv att jag, som vanligt,  mår otroligt bra när jag får denna viktiga kvalitetstid med mina barn. Även om dom är vuxna. Sedan är det inte bara jag som mår bra av det utan mina barn tycker också mycket om när vi gör något ihop.

  Jag och min yngsta dotter har aldrig rest ihop till ett annat land och det är verkligen inte den sista gången. 

  

  Nu är det bara 8 dagar kvar till jag inleder min VLCD period och jag tänker på det varje gång jag ska äta. Jag känner  dock fortfarande en väldig skön känsla, men framför allt en enorm styrka, över att jag äntligen snart ska börja min viktnedgång. Jag har beställt mina Shakes för de första 14 dagarna från Slanka och även denna gång så är jag förbryllad och mycket tacksam över hur lätt det är att använda och navigera sig runt på deras webb sida. När jag är klar bestämmer jag bara hur jag vill betala och vips så är allt klart. Leveranstiden är inte så lång och detta är också en fördel. 

  Nu ska jag och mina barn snart äta frukost och sedan ska vi ut och shoppa i Skottland. Ååhhhh vad jag mår bra och livet känns härligt!

  Ta vara på er, kramar Ingela 

Leverantören inför min viktresa

Så närmar det sig dagen för resan till Skottland. Det ska bli otroligt trevligt och mysigt att få umgås i 5 dagar med min son och hans sambo och hennes familj. Det var längesedan jag flög till ett annat land nu men det är ett av de trevligare inslagen i livet när man får chansen att se nya platser, människor och få utforska nya miljöer och turistmål. Detta utvecklar oss alla anser jag.

Natten till idag har jag arbetat och jag trivs väldigt bra med att jobba natt. Kroppen kanske inte mår så bra efter många år med endast nattjobb men att alternera arbetstiden mellan dag, kväll och natt är toppen. När jag sen har tappat mina kilo så vet jag att jag bättre orkar med att arbeta kroppsligt. Det skall bli väldigt skönt. 

Apropå min viktminskning så har jag idag varit i kontakt med min leverantör gällande min VLCD diet, Slanka.se, och inom kort ska jag äntligen beställa mina  Shakes. Det känns mycket bra att beställa ifrån Slanka för jag vet nu hur gott dessa Shakes smakar. Det kommer att göra min viktresa så mycket lättare. Tack Slanka för era goda produkter! 

Jag kommer också att publicera lite foto efterhand på dessa påsar. 

Jag måste också tala om utifrån egen erfarenhet att det är mycket smidigt att beställa från Slankas webbshop och det tar inte lång tid innan produkterna finns hemma hos kunden. 

Nu ska jag försöka att sova för i morgon gäller det att plugga så deltenta 2 kan skickas in till skolan innan jag flyger på måndag. 

Sov gott!

Kram Ingela 

 

Inför Skottland resan och Ingelas viktresa

Hej igen :)

Nu har jag återvänt till hemmet efter en lång jobbhelg. Många timmar är gjorda men jag tycker det är en fantastisk arbetsplats och då tänker jag inte endast på lokalerna utan också mina härliga arbetskamrater och miljön vi arbetar i och alla mina medarbetares kunskaper som jag verkligen respekterar och är mycket stolt över att få ta del av. Dessa jobbhelger går väldigt fort när man trivs så gott på arbetsplatsen. 

  Nästa måndag reser jag och min yngsta dotter till min son i Skottland. Längtan är stor och vi båda ser verkligen fram emot denna resa. Det ska för det första bli underbart att få umgås med min son i 5 dagar men också få se var han bor och såklart också träffa hans sambos familj. Åka på lite turer och se omgivning och diverse olika turistmål ska också bli trevligt. Shopping såklart! :):) men jag ska inte shoppa kläder....för 5 dagar efter vi har kommit tillbaka till Sverige inleds min VLCD period. Jag ska däremot shoppa andra trevliga saker. 

  Tänk...det närmar sig med stormsteg nu och jag samlar mycket kraft och energi och ju närmare jag kommer den 16 september, ju mer energi bubblar i kroppen känner jag. När jag nu har testat olika smaker av en speciell leverantör så känner jag mig lite lugnare då dom har smakat väldigt gott. Jag och min sambo har också pratat mycket om just den första tiden och vi båda har försökt att försöka tänka oss hur det ska bli. Jag är övertygad om att jag måste hålla mig sysselsatt med olika saker och min sambo är införstådd med att jag kommer att behöva mycket stöd. 

  Detta är ju en resa också...min egna speciella viktresa som jag en gång för alla packar inför. Skillnaden med denna resan är att jag kommer endast att packa ner och aldrig mer packa upp min gamla packning. Däremot tänker jag handla helt nytt bagage med kläder när jag landar i december...

Jag önskar er alla en god natt. Krama varandra.

Kram Ingela 

Ätafelkänslan :) tankar inför Ingelas viktresa

Ja nu är det jobbhelg och även träff med föräldrar, barn och barnbarn. Härligt! Varje gång jag arbetar helger så blir jag påmind om min vikt. Vi arbetar långa pass på helgerna och när man är tung tar ryggen stryk på olika sätt. Varje gång jag ska böja mig ner och göra något gör det ont överallt och jag är på väg att tappa andan. När jag sen ställer mig upp blir jag yr. Allt är i vägen, man känner sig irriterad på sig själv, allt känns bara jobbigt.

  Men...inte länge till!!! Denna jobbiga känsla lägger jag till i den där banken som jag påminner mig själv om...alla dom där jobbiga momenten som jag upplever som tung alltså. Dom tar jag fram och påminner mig själv om. 

  Av naturliga skäl tänker jag på min VLCD tid, som inleds snart, mer och mer. Försöker förbereda mig så mycket det går. När jag t.ex. äter något fel försöker jag komma ihåg den där jobbiga känslan efteråt. Den där känslan när man nästan kräks både av sockerchock men också känslan av illamående eller ont i magen. Ingen njutbar känsla alltså. Nä...jag längtar så fruktansvärt efter att mår bra och känna mig rörlig och energisk igen.

  Nu väntar ett långt arbetspass i morgon så jag säger natti och sov gott :)

Kram Ingela 

Längtar efter inledningen av Ingelas viktresa

Ja då är jag här igen :). Denna dagen har verkligen kantats av olika slags längtan, men den längtan som har vart värst är längtan efter barn och barnbarn. Det brukar alltid axellerera när jag närmar mig tidpunkten för att träffa dom igen vilket jag ska i den kommande helgen. Det är tur att det finns medel att både prata och se dom när man befinner sig långt från dom. Likadant gäller min son som ju flyttat nyligen till Skottland.

  En annan längtan som skavt i min kropp och själ idag är längtan efter att bli och känna mig lättare och mer rörlig. Uppleva den där härliga energin som strömmar tillbaka i kroppen för varje kg som jag går ner. Hade jag fått så hade jag redan börjat själv med VLCD dieten men doktorn sade uttryckligen till mig att inte börja själv för då skulle det tydligen finnas risk för att jag skulle tappa fokus när jag väl startar hos Sahlgrenska. Såklart gör jag som doktorn säger och öppnar inte min kraft- och energibank förrän den 16/9. Jag kan ju också nämna att jag testat ytterligare en smak (Shakes) från samma leverantör som jag skrev om igår. Resultatet var mycket bra. Den påsen hade smak av jordgubb och även den var mycket god! Varför denna otroliga längtan har utmärkt sig med hull och hår även idag är även för att min värk i kroppen har blivit mycket sämre dom sista dagarna. Jag är endast smärtfri ca 2-3 timmar efter jag har promenerat. Det gäller verkligen att övertala kroppen varje gång jag ska ut för det gör verkligen jätteont varje steg jag tar de första 50 meterna. Jag är därför övertygad om att värken blir mindre när kroppen inte behöver dra runt med för många kilo. Längtar...

  Det blir ett kortare inlägg ikväll för John Blund knackar på dörren och ögonlocken börjar att stängas :). Sov gott och var rädda om varandra. 

Kram Ingela 

Motion och studier

Ja då var nästan tisdagen förbi också. Vi brukar alla kommentera hur fort tiden går men jag upplever verkligen att tiden bara rinner iväg.
  Idag har jag hämtat mitt provpaket från en leverantör av pulvershakes för min VLCD (Very Low Calorie Diet) period. Det ska bli spännande att testa dessa men jag har redan testat en påse från denna nya leverantör och den smakade jättegott. Det gör ju saken väldigt mycket lättare om drycken/sopporna smakar gott. Tyvärr har jag lite svårare med de varma sopporna men jag måste ta mig förbi detta hinder för att inte kunna ge kroppen någon varm föda på 3 månader är väldigt svårt kan jag tänka mig. Jag är dock inte så orolig för det finns en uppsjö av olika sorter så det är bara att välja och vraka.

Jag började ju min tredje termin av min utbildning till USKA den 18/8 och jag har idag också hunnit med att skicka in min första deltenta i denna kurs. Den kursen jag läser nu är uppdelad i 4 delar och för varje del skickar man in ett så kallat uppdrag (deltenta). Denna deltenta ska då betygssättas och när hela kursen är över ska man göra sin muntliga slutexamination. Denna examination gör jag via Skype. Jag studerar på distans och detta är verkligen toppen! Jag kan plugga vilken tid som helst på dygnet om jag vill men det gäller verkligen att ha disciplin över sig själv.
  När vi då är inne på disciplin så kommer vi ju lätt in på min kommande VLCD period. Snacka om att jag måste ha disciplin på mig själv...pust...men kunde jag sluta röka för ca 2 år sedan och nu skolar om mig vi 50 års ålder ska jag väl för sjutton också kunna gå ner i vikt??? Ja...det ska jag klara, så de så!! När jag har nått slutmålet kommer jag att stå och hånflina åt min övergångsålder och säga: "Där fick du vad du tålde, tji fick du!!" :):) Det är ju just min övergångsålder som har spelat mig ett spratt och delvis gjort att jag plötsligt gick upp alla dessa vansinniga kilo. Jag vet...jag har också ätit mig till en del av kilona. Det finns ingen genväg till att gå ner i vikt. Ekvationen är ganska enkel: Jag måste göra av med fler kalorier än jag äter. Alltså: Ut för sjutton och rör på dig Ingela! Ja dessa ord ekar varje dag i mitt huvud och jag försöker nu vänja kroppen vid att göra någon form av motion varje dag. Promenaderna är ju härligast men jag har också en motionscykel som jag äntligen har börjat använda istället för att den har stått i hörnet och glott på mig och givit mig dåligt samvete. :) Våra kroppar är gjorda för att arbeta och röra på sig. Jag sade idag till min sambo att snart är det hög tid att plocka fram både regnställ och senare till och med vinterutrustningen i vinter. Promenera ska jag...oavsett väder.

  På fredag återvänder jag till min hemstad för att arbeta över helgen. Jag ska då såklart också träffa 2 av mina barn och mina bägge barnabarn. Min son bor ju nu för tiden i Skottland och dit åker jag snart också. Jag måste ju titta till min lille son på 25 år...:):) En gång mamma, alltid mamma.
  Jag längtar alltid efter dom alla och ibland blir längtan för stark och då är det bara att sätta sig i bilen och köra till dom (förutom min son, då flyger jag). Under denna helg sover jag hos mina föräldrar så jag får även träffa dom varje gång. Det gäller att packa in alla möten med nära och kära under den tiden jag är på besök.

Nu säger jag godnatt och önskar er alla en underbar sömn.
Kram Ingela

 

Energi

Idag har jag upplevt igen hur en annan människa kan överföra positiv energi endast genom text. En vän skrev till mig att han visste att jag skulle fixa min viktresa. Men jag tror att det var sättet han skrev det som gav mig extra energi. Han var rak i sitt budskap och han har nyligen själv genomfört en resa som han ska vara oerhört stolt över. Oavsett så gav hans ord mig en rejäl "kick" och denna energi gick oavkortat till min bank jag sparar allt sådant i. Denna bank kommer att öppnas lite då och då när det behövs från och med den 16 september.

  Jag vet också att mina övriga nära och kära finns där när det behövs och detta är jag ju så enormt tacksam över. 

  

Idag har det regnat av och till så studierna har prioriterats och detta var välbehövligt då jag ämnar att försöka ligga lite före med läxorna då jag snart ska flyga till min älskade son i Skottland.   Jag längtar sååå efter detta! Min son flyttade dit med sin kära sambo för ca 1 månad sedan och jag är så glad över att dom vill testa vingarna innan dom sätter dig till ro med barn o.dyl. Jag längtar dock väldigt efter dom men så är det när sina barn växer upp och vill prova på vad livet kan ge. Vi mammor får lov att längta men inte hindra. Vi kan däremot hjälpa och stötta när det behövs och alltid älska våra barn villkorslöst. Ibland behöver vi guida våra barn och kanske även visa vägen i vissa lägen. Vi kan visa med klarhet vad som är rätt och fel. Min son sa till mig för ett tag sedan: " mamma du har alltid sagt: "gör om gör rätt" när vi gjorde något galet. Dessa underbara barn :) jag känner mig verkligen rik när jag tänker på mina barn och barnbarn! 

  Nu säger jag natti igen och önskar er alla en god natt och en trevlig kommande tisdag med allt vad den innebär. Var rädda om varandra.

Kram Ingela 

Glädje

Ja då är det måndag igen och ny vecka. Helgen som var har varit innehållsrik och det känns som glädje och social samvaro har stått i fokus och detta är härligt för kropp och själ. Jag och min sambo har umgåtts med kära vänner både fredag och lördag kväll, shopping i stora staden hela lördagen och igår så fick vi njuta av sol och bad. 

  Igår kväll fick vi också klämt in en "power walk" på 5,5 km som gick igenom skog med kuperad terräng, igenväxta stigar, sandstig, grusstig och till sist asfalt. Jag är inte vältränad än, så denna promenad var otroligt kämpig men jag har en sambo som stöttar och talar om att jag fixar det och detta är så skönt! 

  Dessa promenader gör att jag mår så himla bra efter. Jag har Fibromyalgi och värk dygnet runt, men efter varje gång jag har promenerat så håller sig den värken borta i flera timmar. Jag säger det om igen....tänk då hur skönt det ska bli när jag också är lättare!!! Den bank jag nu sparar all styrka, vilja, energi och "jag ska lyckas- tankar i är så laddad så jag välkomnar verkligen den 16 september. 

  Det känns i både kropp och själ att det är dags att ta farväl av "gamla" Ingela och jag välkomnar "nya" Ingela. 

  

  Jag har också börjat att prova mig fram gällande vilken sorts flytande kost jag ska dricka. Jag har beställt ett provpaket från en leverantör som jag nyligen testade och den sorten smakade så gott! Det finns många leverantörer och märken men i mitt fall gäller det ju en väldigt lång tid jag ska gå på flytande kost så smaken är så viktig! Jag får se vilken det blir, detta ska också bli spännande.

  Nu ska jag be att få tacka för mig för studierna väntar på att få bli överfallna av min penna :):), ingen ro, ingen vila :), men kul är det och det sprider glädje!

Kram Ingela 

Kroppslig och själslig aktivitet

Denna dagen har kantats av olika aktiviteter som har påverkat mig både kroppsligt och själsligt. Detta är verkligen något som jag måste ta till vara på och komma ihåg under min "flytandekostperiod". Jag pratar om uteaktiviteter. Jag vet att jag i mina tidigare inlägg har skrivit om hur viktigt det är för mig (för alla) med frisk luft och motion. Idag har jag arbetat i trädgården med att både klippa gräs och städat på altanen. När jag stod med krattan i "högsta hugg" :):), så slog det mig hur helt underbart det är att vara ute. Den friska luften strömmar genom mina sinnen och jag landar i en varm våg av behaglighetskänslor. Att göra allt arbete i trädgården lite mer invecklat gör ju att man får kroppen att arbeta lite extra och det är just detta som jag måste tänka på i framtiden. Inga dumma genvägar, bara njuta av att känna hur muskulatur får jobba...summan av att ge lite extra varje gång man rör på sig på olika sätt är viktnedgång och det är ju precis detta som är målet för mig. 

  Tyvärr måste jag dock tänka mig för och skynda långsamt med motionen då min FibroMyalgi får ett utbrott om jag tränar för hårt. Detta resulterar gärna med ett så kallat "skov" och detta ska jag undvika då värken i kroppen blir mycket värre och jag blir mer orörlig. Jag har lärt mig detta genom åren men det händer att min sambo får påminna mig exempelvis att inte klippa hela gräsmattan på en gång (vi har en väldigt stor yta med gräs) utan dela upp klippandet på 2 dagar.

Men...viljan är stark och jag gör ofta för mycket på en gång ändå. Min filosofi är att oavsett min Fibro så är kroppen gjord för att röra på sig och jag känner ju också att jag mår bättre när jag rör på mig. 

  Tänk vad jag kommer att klara av när jag väger mindre...det blir ju inte alls lika tungt att göra olika aktiviteter och jag är övertygad om att värken blir mindre då jag inte belastar mina muskler på fel sätt av för många kilo.

Natti natti alla där ute och tänk på att unna er att tycka om er själva. 

Krama varandra och njut av den kommande helgen :). 

Kram Ingela 

Farväl till maten

Idag har tankarna varit många gällande min kommande period med endast flytande kost. Ibland infinner sig en stor oro över hur i hela fridens namn ska jag fixa detta?...men lättnaden tar över då jag är så säker på att jag kommer att må så mycket bättre när jag väger mindre. Då menar jag inte bara utseendemässigt utan mestadels för att jag inte längre orkar med att vara så tung. Det tar på krafterna och det går ut över så mycket i livet som blir negativt. Jag har idag känt av värk i både rygg och knä och denna värk blir så påtaglig när jag inser att min vikt har slitit så på min kropp. 

  Lyckan är mäktig när jag tänker på att om ca 3,5 månad kommer jag att förhoppningsvis kommer att vara mycket lättare. 

  Jag kommer också på mig själv när jag äter viss mat att jag på ett märkligt sätt tar ett slags farväl för jag är fullt medveten om att jag inte kan äta som jag  gjort fram till nu, efter min viktnedgång. Men när jag tar detta märkliga farväl så kommer den där välbefinnande känslan av att äntligen kommer jag att må bra och på något konstigt sätt känna mig "renad". Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det men min övervikt är ju inte direkt min vän...tvärtom...en otrevlig ovän som jag äntligen ska bli av med.

 

  Jag tittade i mina garderober idag då jag städade och insåg ganska snart att min viktminskning även kommer att föra med dig en total utrensning av kläder. Tänk att jag kanske kommer att kunna ha st 38-40...ja, vi får väl se på vilken storlek jag slutar på. Detsamma gäller ju både skor, stövlar och även ytterkläder. Problemet är ju att jag helst inte vill köpa en massa kläder under tiden jag går ner i vikt men jag kan ju inte heller gå runt i för stora kläder... Tankarna är många men alla dessa funderingar slutar alltid med att jag blir glad och ännu mer förväntansfull och på samma gång samlas ännu mer kraft! 

   

Nu säger jag godnatt och sov gott

Kram Ingela 

Uppdatering

Hej igen :)

Så var jobbhelg förbi och skolan startade idag igen. Livet intar sina vanliga rutiner. Vart tog denna sommaren vägen? Jag har jobbat hela tiden på ett korttidsboende och jag har haft det så bra! Fantastiska arbetskamrater och väldigt intressanta arbetsuppgifter. Jag har verkligen inte lidit av att ha arbetat hela sommaren. För att vara helt ärlig har väl det dåliga vädret hjälpt till en del. Nu när vi äntligen har fått fint väder har jag ju möjlighet att välja tidpunkt för mitt pluggande och detta är det bästa med att studera på distans. Jag kan plugga var jag än befinner mig, bara jag har tillgång till dator och jag kan välja när, beroende på aktiviteter på dagen.

  Jag måste dock tillägga att uppgifterna är ganska krävande och inte lätta så när jag väl pluggar så blir det några timmar varje dag och ibland sena kvällar/nätter.

  Jag är väldigt tacksam över mitt beslut att skola om mig till USKA för känslan i kropp och själ efter ett arbetspass är härlig när man har möjlighet att både vårda och hjälpa en medmänniska.

  

Jag har nu kommit igång med promenaderna igen och jag njuter varje gång när jag är ute i friska luften. Det är medicin för hela kroppen och jag har nästintill en euforisk känsla inom mig efter  varje pass. Jag försöker variera mig gällande var jag promenerar för att förhindra att jag ska tröttna. Promenaderna i skogen är de bästa då jag både får uppleva alla ljuvliga dofter, vacker miljö och kuperad mark så när jag svettas av allt kämpande kan jag på samma gång njuta av allt annat. 

  Det närmar sig med stormsteg gällande den 16 september och flytande kost och jag kommer på mig själv att jag tänker 

"Åååhhhh vad gott det ska bli"!! Detta är ett gott tecken och jag är väldigt tacksam över att jag känner så för jag inbillar mig att det går mycket lättare då. 

  Nu är det dags att möta John Blund så jag önskar en god natt.

På återseende :)

Kram Ingela