Ja denna vecka har verkligen gått i kämpandets tecken...Den plötsliga hunger som jag har känt varje dag sedan i måndags är en gåta varför. Jag ansåg ju att jag verkligen hade nått långt och kroppen hade kommit över den där hungern och suget men icke...Sjutton vad jag kämpar!! Jag ser både stora godis- och matberg framför mig vissa timmar på dygnet och det är verkligen tur att jag har jobbat några kvällar denna veckan så jag har kunnit tänka på något annat ett tag. Min yrsel är något bättre då jag verkligen kämpar även med att dricka tillräckligt med vatten och även detta har varit en utmaning denna vecka.
Jag har dock aldrig tänkt tanken att bryta för jag har verkligen målet framför mig och jag ska verkligen fixa detta. Den 28 oktober var det 2 år sedan jag slutade röka och den dagen för två år sedan kommer jag ihåg som den var igår. Jag satt framför TV:n och tittade på cancer galan och grät i ca 1,5 timma. Sedan gick jag och hämtade mina cigaretter och tändare och slängde dom i slasken. Jag tog upp slaskpåsen och knöt ihop den och gick vidare ut till det stora soprummet för att slänga min knutna sopsäck innehållande mina cigaretter som hade varit min allra bästa vän i ca 35 år...Den vän som jag hade i vått och torrt. Den vän som jag hade tagit till när jag hade varit ledsen, arg, glad eller oavsett hur min kropp hade reagerat så tog jag till cigaretterna. Detta slängde jag iväg och jag kände mig fri.
Nu 2 år senare håller jag också på med att göra mig fri från mitt andra missbruk. Mat och godis missbruket.
Ja om vi ska vara ärliga det så är det ju faktiskt ett missbruk. Det måste ju vara det om man utsätter sin kropp för den fara som jag gjorde. Men skam den som ger sig. REAGERA, KONSTATERA och AGERA!!!
Hur många gånger har jag inte sagt dessa ord om och om igen. Denna vecka är så hård...hoppas att det vänder snart. Känslorna blir många och humöret kommer "på svaj". Det som verkligen räddade mig idag var de tre fantastiska timmar som jag satt och pratade med mina två av mina underbara vänner. I 3 timmar satt vi och rensade våra huvuden ihop och detta är så skönt! Jag märkte på mig själv när jag gick hem att jag mådde så mycket bättre och dessa vänner fyller på med energi och kraft.
Jag måste hela tiden återberätta för mig själv varför jag utsätter mig själv för dessa 12 veckor. Jag vill bli fri från ohälsan och känna mig hel, lättare, frisk...Jag har i all bedrövelse provat gamla kläder och detta blev en ljusning just den dagen men timman efter så kom det där omänskliga suget igen...mat...godis...
Nu måste jag ju dock tänka på att det som jag ansåg som gott innan jag började denna VLCD period kanske inte alls är gott när jag sedan ska börja äta igen. Nu har jag faktiskt ingen lust att äta det där dåliga när man en gång för alla har kämpat dessa 12 veckor av helvete...ni förstår ju av all denna negativitet att: JAG KÄMPAR DENNA VECKA!
Det är dock så skönt att få skriva av sig allt för jag får en tidsfrist under tiden då jag faktiskt inte känner den där hungern för jag är fullt upptagen med att skriva :)
Nu väntar sängen och sova...jag önskar med hela mitt hjärta och kropp att morgondagen ska vara bättre.
På återseende :)
Kram Ingela
fredag 30 oktober 2015
måndag 26 oktober 2015
Halva tiden gjord med VLCD kost
Ja nu är det några dagar sedan jag skrev men jag vill att det ska vara som ett stöd för mig att skriva av mig och när jag verkligen känner att jag vill göra detta så skriver jag. Jag vill komma ifrån alla de där "måstena".
Livet kan många gånger just gå ut på att man har alla dessa måsten och jag har insett mer och mer att ska jag fortsätta att både må bra men också att utvecklas och uppleva nya saker och möta nya människor så måste jag verkligen se in i mig själv och försöka att tänka efter vad som verkligen är så himla viktigt med alla de där måstena...måste jag verkligen gå en speciell väg varje gång jag är ute och promenerar eller kan jag göra att jag ser nya både vägar och saker varje dag om jag byter väg?
Måste jag köpa vissa sorters kläder varje gång? Samma färger på mina kläder varje gång? Måste jag verkligen köpa samma sorters mat varje gång jag handlar? Ja, det sistnämnda kan jag verkligen fråga mig själv om. Vilka prioriteringar jag har gjort innan min viktnedgång har jag fortfarande inte förstått för de prioriteringar jag ägnade mig åt då ledde ju till viktuppgång och detta är en svår nöt att knäcka för mig. Jag tror att jag bara måste lägga detta bakom mig och försöka att tänka på att nu är det nya tider då andra prioriteringar görs och dessa kommer att vara mycket mer hälsosamma än innan...detta är ett löfte till mig själv. Jag säger återigen...reagera, konstatera och agera!
I morgon har jag kommit halva vägen och i och med detta börjar min nedräkning. Nu räknar jag inte längre hur många dagar jag har gått på VLCD-kost utan nu ser jag ett ljus i tunneln där borta...jag har också förstått på mig själv att det inte längre är så viktigt att räkna dessa dagar jag bara har druckit 680 kalorier per dag. Jag prioriterar andra saker som tex att jag mår mycket bättre. Jag känner mig inte så deppig längre (detta har nog inte många i min närhet kanske märkt). Jag har alltid fått höra att jag alltid är så glad och mitt skratt smittar av sig osv...Ja det kan hända att jag är mer glad än ledsen och nere men när jag stänger min dörr hemma så har det inte alltid varit så kul den sista tiden innan jag började gå ner i vikt. Allt var väldigt jobbigt...jag tyckte inte jag orkade något utan att jag var helt slut. Lusten för att både göra saker och att vara glad försvann.
Idag mår jag mycket bättre och min lust till att både utvecklas och göra saker är mycket större. När jag visar att jag är glad så är jag verkligen det. En del människor jag har mött har vid flera tillfällen sagt: "det fullkomligen lyser om dig Ingela" och detta känner jag verkligen. Glädjen inom mig är helt och hållet tillbaka och jag har också fått flera saker på plats i mitt liv och jag vet hur jag ska göra för att fortsätta leva mitt liv för att må så bra som möjligt. Min viktminskning är en gåva till mig själv och denna gåva är det bästa jag har givit mig själv i form av både överlevnad och välmående.
Idag så har min sambo smakat på en av mina drycker från Slanka. Han testade mintchoklad-smaken och han tittade förvånat på mig och sade: Det smakar ju gott! Ja, sa jag, jag har ju sagt det, svarade jag. Min sambo blev verkligen förvånad men på samma gång insåg han ju att detta är en av orsakerna att jag har klarat det så bra. Han säger ofta att han tycker det är helt otroligt att jag har sådan karaktär och vilja. Jag vill otroligt gärna trycka på detta en extra gång att Slanka verkligen har lyckats gällande smaken på sina produkter. Tänk alla som går som jag gjorde och inte tror att dom kan genomföra en VLCD period för dom tror att det smakar så hemskt! Där har ni fel!!! Slanka har otroligt goda smaker och såklart tycker vi alla olika men detta är första gången jag upplever att det finns så många smaker som jag verkligen tycker om. Min tacksamhet över att jag hittade Slankas produkter är fullständig.
Jag ska börja äta den 8 december och då börjar med att äta frukost på morgonen och dricker 3 påsar. Detta fortsätter jag med i 3 veckor och sedan börjar jag med frukost och lunch och 2 påsar i tre veckor osv. Den tiden jag är inne i nu och endast dricker i 12 veckor är ganska lätt om man jämför med att börja äta. Varför säger jag så tro? Jo för så fort jag börjar äta fylls mina vätske- och sockerdepåer upp igen i kroppen och jag börjar känna hunger igen och då är det viktigt att inte slänga i sig för mycket mat utan verkligen hålla sig till den mängden jag får äta. Detta blir också en utmaning för från och med den 8 december och 3 veckor fram så kommer ju julen och jag får absolut inte äta julmat mm. När jag tänker på detta så är det ett ganska lätt beslut att kämpa vidare för det kommer fler jular och julen 2016 blir spännande för då ska det göra hälsosam julmat vilket också ska bli väldigt spännande. När jag tänker på alla utmaningar jag har utsatt mig för så är det nog ingenting som jag inte kan komma förbi. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och min egna drivkraft att förändra saker i mitt liv till det bättre.
Nu ska jag återgå till soffan så jag säger som vanligt :) på återseende!
Kram Ingela
Livet kan många gånger just gå ut på att man har alla dessa måsten och jag har insett mer och mer att ska jag fortsätta att både må bra men också att utvecklas och uppleva nya saker och möta nya människor så måste jag verkligen se in i mig själv och försöka att tänka efter vad som verkligen är så himla viktigt med alla de där måstena...måste jag verkligen gå en speciell väg varje gång jag är ute och promenerar eller kan jag göra att jag ser nya både vägar och saker varje dag om jag byter väg?
Måste jag köpa vissa sorters kläder varje gång? Samma färger på mina kläder varje gång? Måste jag verkligen köpa samma sorters mat varje gång jag handlar? Ja, det sistnämnda kan jag verkligen fråga mig själv om. Vilka prioriteringar jag har gjort innan min viktnedgång har jag fortfarande inte förstått för de prioriteringar jag ägnade mig åt då ledde ju till viktuppgång och detta är en svår nöt att knäcka för mig. Jag tror att jag bara måste lägga detta bakom mig och försöka att tänka på att nu är det nya tider då andra prioriteringar görs och dessa kommer att vara mycket mer hälsosamma än innan...detta är ett löfte till mig själv. Jag säger återigen...reagera, konstatera och agera!
I morgon har jag kommit halva vägen och i och med detta börjar min nedräkning. Nu räknar jag inte längre hur många dagar jag har gått på VLCD-kost utan nu ser jag ett ljus i tunneln där borta...jag har också förstått på mig själv att det inte längre är så viktigt att räkna dessa dagar jag bara har druckit 680 kalorier per dag. Jag prioriterar andra saker som tex att jag mår mycket bättre. Jag känner mig inte så deppig längre (detta har nog inte många i min närhet kanske märkt). Jag har alltid fått höra att jag alltid är så glad och mitt skratt smittar av sig osv...Ja det kan hända att jag är mer glad än ledsen och nere men när jag stänger min dörr hemma så har det inte alltid varit så kul den sista tiden innan jag började gå ner i vikt. Allt var väldigt jobbigt...jag tyckte inte jag orkade något utan att jag var helt slut. Lusten för att både göra saker och att vara glad försvann.
Idag mår jag mycket bättre och min lust till att både utvecklas och göra saker är mycket större. När jag visar att jag är glad så är jag verkligen det. En del människor jag har mött har vid flera tillfällen sagt: "det fullkomligen lyser om dig Ingela" och detta känner jag verkligen. Glädjen inom mig är helt och hållet tillbaka och jag har också fått flera saker på plats i mitt liv och jag vet hur jag ska göra för att fortsätta leva mitt liv för att må så bra som möjligt. Min viktminskning är en gåva till mig själv och denna gåva är det bästa jag har givit mig själv i form av både överlevnad och välmående.
Idag så har min sambo smakat på en av mina drycker från Slanka. Han testade mintchoklad-smaken och han tittade förvånat på mig och sade: Det smakar ju gott! Ja, sa jag, jag har ju sagt det, svarade jag. Min sambo blev verkligen förvånad men på samma gång insåg han ju att detta är en av orsakerna att jag har klarat det så bra. Han säger ofta att han tycker det är helt otroligt att jag har sådan karaktär och vilja. Jag vill otroligt gärna trycka på detta en extra gång att Slanka verkligen har lyckats gällande smaken på sina produkter. Tänk alla som går som jag gjorde och inte tror att dom kan genomföra en VLCD period för dom tror att det smakar så hemskt! Där har ni fel!!! Slanka har otroligt goda smaker och såklart tycker vi alla olika men detta är första gången jag upplever att det finns så många smaker som jag verkligen tycker om. Min tacksamhet över att jag hittade Slankas produkter är fullständig.
Jag ska börja äta den 8 december och då börjar med att äta frukost på morgonen och dricker 3 påsar. Detta fortsätter jag med i 3 veckor och sedan börjar jag med frukost och lunch och 2 påsar i tre veckor osv. Den tiden jag är inne i nu och endast dricker i 12 veckor är ganska lätt om man jämför med att börja äta. Varför säger jag så tro? Jo för så fort jag börjar äta fylls mina vätske- och sockerdepåer upp igen i kroppen och jag börjar känna hunger igen och då är det viktigt att inte slänga i sig för mycket mat utan verkligen hålla sig till den mängden jag får äta. Detta blir också en utmaning för från och med den 8 december och 3 veckor fram så kommer ju julen och jag får absolut inte äta julmat mm. När jag tänker på detta så är det ett ganska lätt beslut att kämpa vidare för det kommer fler jular och julen 2016 blir spännande för då ska det göra hälsosam julmat vilket också ska bli väldigt spännande. När jag tänker på alla utmaningar jag har utsatt mig för så är det nog ingenting som jag inte kan komma förbi. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och min egna drivkraft att förändra saker i mitt liv till det bättre.
Nu ska jag återgå till soffan så jag säger som vanligt :) på återseende!
Kram Ingela
torsdag 22 oktober 2015
Ingelas viktresa dag 35-37
Dessa dagarna har gått bra förutom att jag har haft en del stunder då jag mått lite sämre. Min yrsel blir bättre när jag dricker den vätska jag måste dricka varje dag (minst 2,5 l). Men jag är ganska dålig på att få i mig all denna vätska men jag måste skärpa mig! Min sköterska sade till mig ist jag var på SU att risken för att svimma är större än jag nog fattar när man inte sköter sitt vätskeintag under en VLCD period. Detta tog skruv och jag insåg ju direkt att yrseln finns hos mig på kvällarna bara för att jag inte får i mig all vätska som jag ska dricka. SKÄRPNING OLSSON :)
Jag har nu jobbat 2 dagar och detta har också gått bra men idag har jag mått lite kasst fram och tillbaka under dagen och jag har även haft en del ont i magen under dagen med. Jag får nog tänka på att dessa 12 veckor inte bara kan flyta :) förbi och jag inte alls mår konstigt någon gång. Det måste ju komma någon/några dagar som är värre än andra och som också innehåller vissa svackor i mitt välmående.
Jag har under dessa dagar träffat många härliga människor både på jobbet och på fritiden och detta är återigen så givande för mig. Jag har fått tillbaka lusten att ha ett riktigt socialt liv och jag känner också att kraften och energin finns för detta. När jag var som störst orkade jag ingenting kändes det som. Jag var ofta nedstämd och arg. Arg på mig själv att jag lät det gå så långt med mitt ohälsosamma liv...Jag vill leva länge och njuta av familj, vänner men också av mitt egna liv utan att må dåligt. Jag vill uppleva saker, resa men framför allt känna styrka och kraft i kroppen till att göra dessa saker i livet som att tex leka med mina barnbarn utan att nästan få hjärtinfakt.
Denna gången blir inte mitt inlägg så långt för tröttheten är massiv idag :)
På återseende :)
Kramar Ingela
Jag har nu jobbat 2 dagar och detta har också gått bra men idag har jag mått lite kasst fram och tillbaka under dagen och jag har även haft en del ont i magen under dagen med. Jag får nog tänka på att dessa 12 veckor inte bara kan flyta :) förbi och jag inte alls mår konstigt någon gång. Det måste ju komma någon/några dagar som är värre än andra och som också innehåller vissa svackor i mitt välmående.
Jag har under dessa dagar träffat många härliga människor både på jobbet och på fritiden och detta är återigen så givande för mig. Jag har fått tillbaka lusten att ha ett riktigt socialt liv och jag känner också att kraften och energin finns för detta. När jag var som störst orkade jag ingenting kändes det som. Jag var ofta nedstämd och arg. Arg på mig själv att jag lät det gå så långt med mitt ohälsosamma liv...Jag vill leva länge och njuta av familj, vänner men också av mitt egna liv utan att må dåligt. Jag vill uppleva saker, resa men framför allt känna styrka och kraft i kroppen till att göra dessa saker i livet som att tex leka med mina barnbarn utan att nästan få hjärtinfakt.
Denna gången blir inte mitt inlägg så långt för tröttheten är massiv idag :)
På återseende :)
Kramar Ingela
måndag 19 oktober 2015
Ingelas viktresa dag 30-34
Ja nu var det några dagar sedan jag skrev i min blogg men desto mer att skriva idag :). Dessa dagar har kantats med mycket glädje och då mår jag ju så himla bra. Jag har fått äran att passa mina bägge barnbarn (4 år och 10 månader) över hela helgen och jag kan ju meddela att man verkligen fick "bekänna färg" :). Jag insåg ganska snart att man inte är 30 längre....kraft, ork och energi har jag ju men inte på samma sätt som när mina egna barn var små. Jag njöt dock av varje sekund som jag fick vara med mina små barnbarn. Bara en sådan sak som att få vakna av att en lite 10 månaders baby petar mig på kinden med sina små knubbiga små fingrar och ger mig det underbaraste leende, när klockan är 06.10 på en lördag morgon, då man vaknar är så ljuvligt! Ett uppvaknande som är medicin för hela själen. Må bra hormonerna spritter i kroppen i dessa lägen. Kärlek på hög nivå!
Likadant är det när min lille 4-åring sätter sig i mitt knä och plötsligt ger mig en puss på kinden och utbrister "älskar dig"...Jag blir knäsvag och svarar såklart tillbaka "älskar dig med mormors prins".
Jag har skrivit förut om att jag har så mycket i livet att vara tacksam över och när jag får vara med mina barn och barnbarn och får så mycket kärlek så inser man om och om igen hur "rik" man är. Mina barn är vana vid att jag alltid har gett/ger dom mycket kärlek och då också mycket pussar och kramar. Jag kan gå genom eld och vatten för mina barn...
Mina barn stöttar mig verkligen i min viktresa jag gör nu för dom vet hur mycket det skulle betyda för mig att göra mig av med min övervikt. Jag har idag varit på sjukhuset och vägt mig och nu förlorat 11 kg sedan jag startade min viktresa. Jag är så otroligt tacksam över att allt flyter :) som det ska och att jag verkligen har den där kraften och orken. Jag börjar att tro på att jag verkligen klarar de 7 veckorna jag har kvar. Tänk...mina kläder sitter löst nu, hur ska dom då sitta när jag är klar??? Jag kan ju inte ha dom då...jag får köpa en ny garderob...jag har svårt att tänka mig in i den situationen att inte behöva handla kläder på den avdelningen för lite större män och kvinnor. Jag har inte handlat kläder på den andra avdelningen på många år...Dock är jag mycket tacksam över att klädaffärernas designers de sista åren verkligen har lyckats att "tuffa till" kläderna i de större storlekarna. För bara några år sedan så var det mycket tråkigheter som hängde i affärnas "big size" avdelningar och detta var mycket tråkigt. Bara för att man är överviktig ska man inte behöva att klä sig varken slarvigt eller tråkigt och färglöst.
Jag har nästan alltid klätt mig i svarta kläder då jag alltid har inbillat mig själv om att jag har sett smalare ut i svart. Det är nog många som känner igen sig när jag skriver så. Idag när jag klär mig så vill jag sträva efter att allltid försöka mixa det svarta med en annan gladare färg. Jag är övertygad om att färgen på sina kläder ibland visar vilket humör man är på. I alla fall är det så med mig. För tillfället är min garderob väldigt begränsad då jag är emellan storlekar och tappar vikt ganska snabbt och detta gör att jag får axeptera att ibland gå runt i för stora kläder ett tag till. Men jag gör gärna det när jag ser framåt och inser att jag kommer att kunna dra på mig de där häftiga jeansen i st 38 och sedan slinka in i en fräck tröja som inte nödvändigtvis slutar nere på låren för att dölja utan kan sluta till och med ovanför "baken" :) då jag inte behöver vara orolig för att någon övervikt kommer att synas för då kommer jag inte att ha någon övervikt. Åhhhh jag vågar knappt tänka tanken...
Jag har också funderat mycket på varför jag klarar VLCD perioden så mycket bättre denna gången (jag har ju gjort en del tappra försök förut) och jag har såklart mycket att tacka Sahlgrenska för men också väldigt mycket att tacka Slanka för deras smaker på all flytande föda. Om igen konstaterar jag att det hade varit svårt att stå ut så länge på flytande kost om det inte smakade gott. Jag är fantastiskt tacksam för att i den där provpåsen, som jag fick av kirurgen innan min viktresa började, innehöll några provpåsar från Slanka. Tutti frutti smaken var den första jag smakade på och direkt insåg jag att detta var en smak som kommer att hjälpa mig igenom min VLCD period. Så är också fallet. Varje dag dricker jag minst en. Sedan försöker jag variera och de andra smakerna är också goda men just tutti frutti smaken är fantatsiskt god.
När jag hade vart på SU idag och sms:ade resultatet till min sambo så svarade han: Fantastiskt, karaktär som f....n :):). Det är tur att han ofta sätter ord på mitt kämpande för jag har ju inte direkt tänkt på att jag har karaktär. Jag har ett mål i sikte och detta målet ska jag nå. Så ser jag på det och agerar efter detta. Varför jag kan detta denna gången vet jag inte men jag behöver kanske inte förstå varför utan jag koncentrerar mig på att lyckas istället. Jag har märkt på mig själv att jag inte har behovet att analysera för mycket utan jag: (som vanligt) reagerar, konstaterar och agerar...
Dessa ord följer mig och jag är tacksam över att kunna använda mig av dom på ett sådant sätt att dom hjälper mig.
Nu återgår jag till pluggandet igen och jag säger som vanligt: på återseende! :)
Kram Ingela
Likadant är det när min lille 4-åring sätter sig i mitt knä och plötsligt ger mig en puss på kinden och utbrister "älskar dig"...Jag blir knäsvag och svarar såklart tillbaka "älskar dig med mormors prins".
Jag har skrivit förut om att jag har så mycket i livet att vara tacksam över och när jag får vara med mina barn och barnbarn och får så mycket kärlek så inser man om och om igen hur "rik" man är. Mina barn är vana vid att jag alltid har gett/ger dom mycket kärlek och då också mycket pussar och kramar. Jag kan gå genom eld och vatten för mina barn...
Mina barn stöttar mig verkligen i min viktresa jag gör nu för dom vet hur mycket det skulle betyda för mig att göra mig av med min övervikt. Jag har idag varit på sjukhuset och vägt mig och nu förlorat 11 kg sedan jag startade min viktresa. Jag är så otroligt tacksam över att allt flyter :) som det ska och att jag verkligen har den där kraften och orken. Jag börjar att tro på att jag verkligen klarar de 7 veckorna jag har kvar. Tänk...mina kläder sitter löst nu, hur ska dom då sitta när jag är klar??? Jag kan ju inte ha dom då...jag får köpa en ny garderob...jag har svårt att tänka mig in i den situationen att inte behöva handla kläder på den avdelningen för lite större män och kvinnor. Jag har inte handlat kläder på den andra avdelningen på många år...Dock är jag mycket tacksam över att klädaffärernas designers de sista åren verkligen har lyckats att "tuffa till" kläderna i de större storlekarna. För bara några år sedan så var det mycket tråkigheter som hängde i affärnas "big size" avdelningar och detta var mycket tråkigt. Bara för att man är överviktig ska man inte behöva att klä sig varken slarvigt eller tråkigt och färglöst.
Jag har nästan alltid klätt mig i svarta kläder då jag alltid har inbillat mig själv om att jag har sett smalare ut i svart. Det är nog många som känner igen sig när jag skriver så. Idag när jag klär mig så vill jag sträva efter att allltid försöka mixa det svarta med en annan gladare färg. Jag är övertygad om att färgen på sina kläder ibland visar vilket humör man är på. I alla fall är det så med mig. För tillfället är min garderob väldigt begränsad då jag är emellan storlekar och tappar vikt ganska snabbt och detta gör att jag får axeptera att ibland gå runt i för stora kläder ett tag till. Men jag gör gärna det när jag ser framåt och inser att jag kommer att kunna dra på mig de där häftiga jeansen i st 38 och sedan slinka in i en fräck tröja som inte nödvändigtvis slutar nere på låren för att dölja utan kan sluta till och med ovanför "baken" :) då jag inte behöver vara orolig för att någon övervikt kommer att synas för då kommer jag inte att ha någon övervikt. Åhhhh jag vågar knappt tänka tanken...
Jag har också funderat mycket på varför jag klarar VLCD perioden så mycket bättre denna gången (jag har ju gjort en del tappra försök förut) och jag har såklart mycket att tacka Sahlgrenska för men också väldigt mycket att tacka Slanka för deras smaker på all flytande föda. Om igen konstaterar jag att det hade varit svårt att stå ut så länge på flytande kost om det inte smakade gott. Jag är fantastiskt tacksam för att i den där provpåsen, som jag fick av kirurgen innan min viktresa började, innehöll några provpåsar från Slanka. Tutti frutti smaken var den första jag smakade på och direkt insåg jag att detta var en smak som kommer att hjälpa mig igenom min VLCD period. Så är också fallet. Varje dag dricker jag minst en. Sedan försöker jag variera och de andra smakerna är också goda men just tutti frutti smaken är fantatsiskt god.
När jag hade vart på SU idag och sms:ade resultatet till min sambo så svarade han: Fantastiskt, karaktär som f....n :):). Det är tur att han ofta sätter ord på mitt kämpande för jag har ju inte direkt tänkt på att jag har karaktär. Jag har ett mål i sikte och detta målet ska jag nå. Så ser jag på det och agerar efter detta. Varför jag kan detta denna gången vet jag inte men jag behöver kanske inte förstå varför utan jag koncentrerar mig på att lyckas istället. Jag har märkt på mig själv att jag inte har behovet att analysera för mycket utan jag: (som vanligt) reagerar, konstaterar och agerar...
Dessa ord följer mig och jag är tacksam över att kunna använda mig av dom på ett sådant sätt att dom hjälper mig.
Nu återgår jag till pluggandet igen och jag säger som vanligt: på återseende! :)
Kram Ingela
onsdag 14 oktober 2015
Ingelas viktresa dag 27, 28 & 29
Juvliga dag!! Energin sprudlar och jag känner mig så himla glad!!
Denna energi kommer mer och mer och när jag provar kläder, som har har hängt LÄNGE i min garderob, så bara dom slinker på kroppen :).
En obeskrivbar känsla och jag har ett stort leende på hela tiden.
Idag ska jag arbeta kväll och i morgon ska jag åka till Göteborg och pussa på mina älskade barnbarn igen. Även mina barn får stå ut med både pussar och kramar men dom är vana vis att deras mamma är sådan :).
Kommande helg ska jag få äran att passa mina älskade barnbarn fre-sön och jag ser väldigt mycket fram emot detta. Min dotter och hennes sambo ska äntligen få en hel helg själva och jag är övertygad om att dom verkligen behöver denna egentid nu. Jag kommer ihåg själv när mina barn var små att det var inte alltid att min kraft och energi fanns där men då kom alltid min mamma och pappa och avlöste. Jag vill även göra så för min dotter (även mina andra barn när dom får egna barn). Jag känner ju också att jag har mycket lättare att leka med mina barnbarn på golvet nu för min kropp tillåter detta! Jag får inte lika ont längre och jag kan lättare komma upp och ner från golvet. Jag jublar varje gång jag märker detta.
Måndag den 19 oktober fyller min älskade dotter år och denna dag ska jag även till Sahlgrenska och väga mig igen. Nu är det 3 veckor sedan och jag är såååå spänd över vad vågen kommer att visa. Egentligen är det ju ganska ointressant för jag känner väldigt väl att jag har gått ner ganska mycket i vikt men för att man ska få den där underbara kraften att fortsätta så behöver man ju få det där beviset på att man verkligen går ner i vikt. Jag ska också få umgås med mina kära vänner jag har på öarna utanför Göteborg och detta ser jag också väldigt mycket fram emot.
Mitt liv jag har idag är väldigt rikt på både kärlek, samvaro och mycket glädje och jag sätter mycket stort värde på detta. När jag tänker på hur bra jag har det egentligen så känner jag stor tacksamhet. Såklart är livet ofta en kamp och jag får ofta kämpa men det jag får tillbaka är mycket glädje och kärlek på olika sätt och ifrån både familj och mina vänner. Nu ska ni inte tro att mitt liv endast är en "dans på rosor" men jag har faktiskt fått lära mig att komma ur många negativa lägen och vända det till det bättre och detta har väl inte alltid vart så lätt men jag har verkligen viljan att inte stanna kvar i att vara negativ utan fokusera på att försöka vara optimist för ur detta föds faktiskt kraft. Jag har bevisat för mig själv att jag klarar mer i livet än jag kunde tro och detta styrker mig.
Nu väntar jobb :).
På återseende!
Kram Ingela
Denna energi kommer mer och mer och när jag provar kläder, som har har hängt LÄNGE i min garderob, så bara dom slinker på kroppen :).
En obeskrivbar känsla och jag har ett stort leende på hela tiden.
Idag ska jag arbeta kväll och i morgon ska jag åka till Göteborg och pussa på mina älskade barnbarn igen. Även mina barn får stå ut med både pussar och kramar men dom är vana vis att deras mamma är sådan :).
Kommande helg ska jag få äran att passa mina älskade barnbarn fre-sön och jag ser väldigt mycket fram emot detta. Min dotter och hennes sambo ska äntligen få en hel helg själva och jag är övertygad om att dom verkligen behöver denna egentid nu. Jag kommer ihåg själv när mina barn var små att det var inte alltid att min kraft och energi fanns där men då kom alltid min mamma och pappa och avlöste. Jag vill även göra så för min dotter (även mina andra barn när dom får egna barn). Jag känner ju också att jag har mycket lättare att leka med mina barnbarn på golvet nu för min kropp tillåter detta! Jag får inte lika ont längre och jag kan lättare komma upp och ner från golvet. Jag jublar varje gång jag märker detta.
Måndag den 19 oktober fyller min älskade dotter år och denna dag ska jag även till Sahlgrenska och väga mig igen. Nu är det 3 veckor sedan och jag är såååå spänd över vad vågen kommer att visa. Egentligen är det ju ganska ointressant för jag känner väldigt väl att jag har gått ner ganska mycket i vikt men för att man ska få den där underbara kraften att fortsätta så behöver man ju få det där beviset på att man verkligen går ner i vikt. Jag ska också få umgås med mina kära vänner jag har på öarna utanför Göteborg och detta ser jag också väldigt mycket fram emot.
Mitt liv jag har idag är väldigt rikt på både kärlek, samvaro och mycket glädje och jag sätter mycket stort värde på detta. När jag tänker på hur bra jag har det egentligen så känner jag stor tacksamhet. Såklart är livet ofta en kamp och jag får ofta kämpa men det jag får tillbaka är mycket glädje och kärlek på olika sätt och ifrån både familj och mina vänner. Nu ska ni inte tro att mitt liv endast är en "dans på rosor" men jag har faktiskt fått lära mig att komma ur många negativa lägen och vända det till det bättre och detta har väl inte alltid vart så lätt men jag har verkligen viljan att inte stanna kvar i att vara negativ utan fokusera på att försöka vara optimist för ur detta föds faktiskt kraft. Jag har bevisat för mig själv att jag klarar mer i livet än jag kunde tro och detta styrker mig.
Nu väntar jobb :).
På återseende!
Kram Ingela
söndag 11 oktober 2015
Ingelas viktresa dag 24, 25 & 26
Hej igen :)
Ja nu är det söndag och dessa tre dagarna har handlat om jobb och studier. Jag känner dock att jag verkligen mår bra av att hålla igång. Jag får dock inte motionera när jag jobbar för kalorierna räcker inte till då som jag får i mig. Detta är för att jag har ett sådant rörligt och krävande jobb inom vården. Jag saknar verkligen mina morgon promenader för den känslan som infinner sig efteråt är ljuvlig. Jag känner mig verkligen full av energi. Detta gäller ju bara under mina tre månader av endast VLCD kost. Efter dessa tre månader kommer jag att sakta men säkert få börja att äta igen och då också öka min motion sakta men säkert. Det ska bli skönt!
Jag måste berätta att jag nu har provat en del kläder och även ytterkläder och varje gång jag gör det så blir jag så glad och lycklig! Jag kan komma i många kläder igen men många kläder får jag också lägga undan för dom är för stora! Helt underbart!!! Denna känslan är stor...
Det jag då kommer att tänka på att det inte är slut här...jag kommer ju att tappa ännu mer kilo. Detta är en svindlande tanke som jag inte riktigt kan ta in ännu men det behöver jag inte heller för jag tar en dag i taget och jag är tacksam varje dag att jag har klarat ytterligare en dag.
Jag har också de senaste dagarna funderat en del över hur mycket man egentligen är kapabel till att förändra med sig skälv och sin kropp bara man vill och kan. För mig var det just viljan som jag hade funnit i mig själv och då föddes kraften att förändra min kropp för jag ville verkligen må bättre och få mitt liv tillbaka kändes det som i alla fall.
Nu ska jag vila tills kvällsjobb stundar igen.
På återseende :)
Kram Ingela
torsdag 8 oktober 2015
Ingelas viktresa, tips på aktiviteter
Ingelas viktresa dag 23
God kväll :)
Jag har haft en härlig dag med mycket energi och stort välmående. Jag har börjat att samla idéer och recept på sund men god mat. Detta är också en del i min "matterapi". Jag förbereder mig för att kunna förändra mitt sätt att äta på ett lätt och bra sätt. Att kunna göra mat som inte tar lång tid, inte för dyr men smakar underbart och på samma gång är sund är för mig otroligt viktigt. Jag tänker hela tiden på att jag aldrig vill väga alla de där kilo igen. Det blir en stor förändring och därför vill jag kunna vänja mig redan nu i mitt tankesätt och kan jag då ha färdiga tips och idéer klara när jag ska börja äta igen så är jag övertygad om att det blir lättare för mig att hålla mig sund och framför allt hålla min vikt. Jag tittar på matprogram på tv och det är inte jobbigt att utsätta mig för det nu för jag ser all härlig mat jag verkligen kan äta sedan. Rätt mat. Åter igen....reagera, konstatera, agera. Detta kommer att följa mig lång tid framöver gällande min viktresa och jag använder dessa ord också i många andra lägen i livet.
Då väntar arbete både fredag och lördag kväll och det känns bra att jag klarar det även om jag bara får i mig så få kalorier. Det har verkligen blivit en vana nu att ta med mina påsar överallt. Det fungerar toppen!
Här nedan ser ni foto på Slankas goda soppor. Dessa soppor är verkligen att rekommendera. På Slankas hemsida (även i Slankas app) kan man få många goda tips gällande både kryddor man kan använda och, efter VLCD perioden, vad man kan använda till dessa soppor.
På återseende :)
Kram Ingela 
onsdag 7 oktober 2015
Ingelas viktresa dag 21 och 22
Ja då har jag klarat dessa 3 första veckorna! Jippi!
Tankarna far fram och tillbaka när jag nu är inne i början av fjärde veckan. Jag har aldrig klarat en VLCD period så här länge. Jag har klarat 2 veckor som mest och sedan har jag bytt ut vissa måltider resterande period. Denna gången märker jag en helt annan kraft och energi i mig själv.
Idag har jag provat kläder och det är fantastiskt att känna känslan av jubel när jag kommer i ett par svarta jeans som jag inte har kunnat haft på länge. Jag har börjat att ta fram de kläder jag fick hänga bort då jag gick upp i vikt. Tur att jag sparade dom, annars hade den här tiden blivit ganska dyr gällande kläder.
Jag skrev i måndags att jag beställde ifrån Slanka och idag fick jag paketet. Helt otroligt! Jag hade lite panik för jag upptäckte att jag inte hade så många påsar kvar men denna leverans gick fort!
Idag blir det inget långt inlägg för John Blund knackar på rejält :)
På återseende
Kram Ingela
måndag 5 oktober 2015
Ingelas viktresa dag 18, 19 och 20
Ja då har jag snart avverkat 3 veckor på min VLCD period. Helt otroligt vad tiden går fort. Jag har denna helg pluggat inför en examination som jag gjorde idag och i skrivande stund har jag ännu inte fått reda på vilket slutbetyg jag har fått på kursen. Oavsett så kan jag notera att jag det fungerar mycket bra att både plugga och kämpa inför en examination när man lever på flytande kost. Jag inser om och om igen hur mycket som verkligen fungerar. Jag märker dock att mina krafter tar snabbare slut och får vila mig oftare men detta visste jag ju innan jag började. Man ska dock uppleva saker och ting för att verkligen tro på det.
Jag känner väldigt mycket på mina kläder nu att det händer en del gällande vikten och jag jag ser verkligen fram emot den 19 oktober då jag ska tillbaka till Sahlgrenska igen för andra vägningen.
Idag har jag bakat tekakor. Kan ni fatta att jag står där och bakar med vetskapen om att jag inte får varken smaka eller äta alls. Men detta är faktiskt en del av min terapi då jag utsätter mig för diverse olika vardagssaker och detta för att jag måste inse att mycket både luktar och smakar underbart så kan jag inte gå tillbaka till mitt gamla ätsätt för då har jag snart tillbaka alla kilo igen. Detta är inget alternativ för mig så jag gör som vanligt....reagerar, konstaterar och agerar. Detta funkar faktiskt och jag måste dock erkänna att jag längar inte efter min s.k "gamla tid" gällande mat utan jag har faktiskt börjat att syna olika kokböcker och skriver ner "rätt" mat som jag kan äta efter min VLCD period. Jag kan ärligt säga att jag längtar inte efter fet och onyttig mat, för detta har förstört så mycket i mitt liv, utan när jag sitter och tittar i dessa kokböcker så ser all fisk, skaldjur, kyckling mm så underbart gott ut och detsamma gäller alla dessa fantastiska grönsaker! Jag kan sitta och fullständigt dregla över en krispig sallad. Helt otroligt men kroppen sköter faktiskt detta själv när man, som jag nu gör, rensar sin kropp från både slaggprodukter och en del gifter. Resultatet blir då att kroppen längtar efter den nyttiga maten istället.
Jag och min sambo var bortbjudna i lördags och där fanns det både god mat och snacks i form av både chips och ostbågar. Jag kan ju erkänna att det såg så fantastiskt gott ut men.... jag reagerar, konstaterar och agerar...Jag drack bubbelvatten och jag hade ju såklart min Slanka shake med mig som jag drack en gång under kvällen så jag klarade mig väldigt bra! Jag var väldigt stolt över mig själv efter den kvällen. Jag fixade även detta! Jag har också idag beställt mer påsar ifrån Slanka och det går fort för det är så himla enkelt att navigera på deras hemsida. Jag har också Slankas app i min Iphone och detta är väldigt bra för jag har det mesta av all information jag kan söka t.ex. när jag ska börja äta igen kan jag kolla både kolla i kaloritabell och hitta goda och inspirerande recept. Jag kan också sätta ihop en måltid och kolla så jag den inte innehåller för mycket kalorier. TOPPEN!!
Jag ska också nu börja att ta bort de kläder som blir för stora för jag vill aldrig se dem igen! Detta tror jag är en mycket viktig process. Jag sparar inga stora kläder för de kläderna hade jag när jag var överviktig och jag vill inte återkomma till den tiden. Jag kan dock inte köpa nya kläder under denna VLCD perioden utan jag måste avvakta tills dess jag kanske stannar i vikt och kan se vilken storlek ungefär jag kommer att sluta på.
När jag står där och slänger ner mina stora kläder i säcken så säger jag faktiskt ordagrant farväl. Aldrig mer! Aldrig mer! Aldrig mer!
Jag önskar er alla en härlig måndagskväll och jag säger som vanligt : På återseende :)
Kram Ingela
Jag känner väldigt mycket på mina kläder nu att det händer en del gällande vikten och jag jag ser verkligen fram emot den 19 oktober då jag ska tillbaka till Sahlgrenska igen för andra vägningen.
Idag har jag bakat tekakor. Kan ni fatta att jag står där och bakar med vetskapen om att jag inte får varken smaka eller äta alls. Men detta är faktiskt en del av min terapi då jag utsätter mig för diverse olika vardagssaker och detta för att jag måste inse att mycket både luktar och smakar underbart så kan jag inte gå tillbaka till mitt gamla ätsätt för då har jag snart tillbaka alla kilo igen. Detta är inget alternativ för mig så jag gör som vanligt....reagerar, konstaterar och agerar. Detta funkar faktiskt och jag måste dock erkänna att jag längar inte efter min s.k "gamla tid" gällande mat utan jag har faktiskt börjat att syna olika kokböcker och skriver ner "rätt" mat som jag kan äta efter min VLCD period. Jag kan ärligt säga att jag längtar inte efter fet och onyttig mat, för detta har förstört så mycket i mitt liv, utan när jag sitter och tittar i dessa kokböcker så ser all fisk, skaldjur, kyckling mm så underbart gott ut och detsamma gäller alla dessa fantastiska grönsaker! Jag kan sitta och fullständigt dregla över en krispig sallad. Helt otroligt men kroppen sköter faktiskt detta själv när man, som jag nu gör, rensar sin kropp från både slaggprodukter och en del gifter. Resultatet blir då att kroppen längtar efter den nyttiga maten istället.
Jag och min sambo var bortbjudna i lördags och där fanns det både god mat och snacks i form av både chips och ostbågar. Jag kan ju erkänna att det såg så fantastiskt gott ut men.... jag reagerar, konstaterar och agerar...Jag drack bubbelvatten och jag hade ju såklart min Slanka shake med mig som jag drack en gång under kvällen så jag klarade mig väldigt bra! Jag var väldigt stolt över mig själv efter den kvällen. Jag fixade även detta! Jag har också idag beställt mer påsar ifrån Slanka och det går fort för det är så himla enkelt att navigera på deras hemsida. Jag har också Slankas app i min Iphone och detta är väldigt bra för jag har det mesta av all information jag kan söka t.ex. när jag ska börja äta igen kan jag kolla både kolla i kaloritabell och hitta goda och inspirerande recept. Jag kan också sätta ihop en måltid och kolla så jag den inte innehåller för mycket kalorier. TOPPEN!!
Jag ska också nu börja att ta bort de kläder som blir för stora för jag vill aldrig se dem igen! Detta tror jag är en mycket viktig process. Jag sparar inga stora kläder för de kläderna hade jag när jag var överviktig och jag vill inte återkomma till den tiden. Jag kan dock inte köpa nya kläder under denna VLCD perioden utan jag måste avvakta tills dess jag kanske stannar i vikt och kan se vilken storlek ungefär jag kommer att sluta på.
När jag står där och slänger ner mina stora kläder i säcken så säger jag faktiskt ordagrant farväl. Aldrig mer! Aldrig mer! Aldrig mer!
Jag önskar er alla en härlig måndagskväll och jag säger som vanligt : På återseende :)
Kram Ingela
fredag 2 oktober 2015
Ingelas viktresa dag 16 och 17
Ja då har man arbetat 2 kvällar i rad och båda kvällar fungerade fint men jag måste erkänna att jag inte har samma ork och kraft när jag endast får i mig dessa 680 kal. Det vore kanske konstigt om jag inte kände någon skillnad alls. Jag märker också att jag kan hantera olika slags situationer bättre nu t.ex när det vissa kvällar kommer inslag av lite hunger. Jag känner, konstaterat och agerar..men inte med att äta såklart. Bubbelvatten och Cola zero fungerar väldigt bra. Jag känner att det dämpar både viss hungerkänsla men också sötsug. Undrar dock när detta sötsug kommer att bli mindre och förhoppningsvis avta. Jag har ju insett att mitt behov av socker var värre än jag trodde. Mycket värre till och med. Likaså mitt behov av fel sorts mat. Man går runt i sin lilla värld och tror att det inte är så farligt och inbillar sig att "jag äter ju inte så fel".... Men oj vad jag misstog mig...
Jag har nog skrivit om detta förrut men det tål att skrivas om och om igen nämligen hur mycket man lär sig om sig själv och hur mycket man faktiskt klarar av att göra fastän man tror det är omöjligt. Att få kontroll över sin kropp tar tid och kraft men jag kämpar varje dag, vissa dagar mer än andra. Jag försöker också att ta en dag i taget och inte tänka på alla veckor jag har kvar och vissa dagar går detta också bättre än andra. Det rådet jag kan ge andra som kanske är i min sits är att fokusera på de dagar du har klarat och sedan ge dig själv beröm varje morgon. Ge dig själv styrka och energi. Man tror inte det går men det fungerar faktiskt med lite "jäklaranamma" :). Jag har en liten procedur på morgonen: jag sätter mig på sängkanten när jag vaknar och lägger höger hand på hjärtat och säger: "jag har klarat ytterligare en dag"! Varför hjärtat undrar ni nu...jo, jag är ytterligare en dag närmare ett hälsosammare liv och risken för hjärtinfarkt minskar för varje kilo jag tappar. Jag kan säga att jag har levt farligt med min kraftiga övervikt. Likaså risken för att få diabetes minskar. Mitt blodtryck blir lägre igen. Jag var på väg att få högt blodtryck till och med! Jag som alltid har haft lågt blodtryck..
Ja...som ni förstår har vi alla allt att vinna genom att bli av med övervikt.
Nu väntar kudden och John Blund :)
Jag säger som vanligt, på återseende!
Kram Ingela
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)