Ja nu är det några dagar sedan jag skrev men jag vill att det ska vara som ett stöd för mig att skriva av mig och när jag verkligen känner att jag vill göra detta så skriver jag. Jag vill komma ifrån alla de där "måstena".
Livet kan många gånger just gå ut på att man har alla dessa måsten och jag har insett mer och mer att ska jag fortsätta att både må bra men också att utvecklas och uppleva nya saker och möta nya människor så måste jag verkligen se in i mig själv och försöka att tänka efter vad som verkligen är så himla viktigt med alla de där måstena...måste jag verkligen gå en speciell väg varje gång jag är ute och promenerar eller kan jag göra att jag ser nya både vägar och saker varje dag om jag byter väg?
Måste jag köpa vissa sorters kläder varje gång? Samma färger på mina kläder varje gång? Måste jag verkligen köpa samma sorters mat varje gång jag handlar? Ja, det sistnämnda kan jag verkligen fråga mig själv om. Vilka prioriteringar jag har gjort innan min viktnedgång har jag fortfarande inte förstått för de prioriteringar jag ägnade mig åt då ledde ju till viktuppgång och detta är en svår nöt att knäcka för mig. Jag tror att jag bara måste lägga detta bakom mig och försöka att tänka på att nu är det nya tider då andra prioriteringar görs och dessa kommer att vara mycket mer hälsosamma än innan...detta är ett löfte till mig själv. Jag säger återigen...reagera, konstatera och agera!
I morgon har jag kommit halva vägen och i och med detta börjar min nedräkning. Nu räknar jag inte längre hur många dagar jag har gått på VLCD-kost utan nu ser jag ett ljus i tunneln där borta...jag har också förstått på mig själv att det inte längre är så viktigt att räkna dessa dagar jag bara har druckit 680 kalorier per dag. Jag prioriterar andra saker som tex att jag mår mycket bättre. Jag känner mig inte så deppig längre (detta har nog inte många i min närhet kanske märkt). Jag har alltid fått höra att jag alltid är så glad och mitt skratt smittar av sig osv...Ja det kan hända att jag är mer glad än ledsen och nere men när jag stänger min dörr hemma så har det inte alltid varit så kul den sista tiden innan jag började gå ner i vikt. Allt var väldigt jobbigt...jag tyckte inte jag orkade något utan att jag var helt slut. Lusten för att både göra saker och att vara glad försvann.
Idag mår jag mycket bättre och min lust till att både utvecklas och göra saker är mycket större. När jag visar att jag är glad så är jag verkligen det. En del människor jag har mött har vid flera tillfällen sagt: "det fullkomligen lyser om dig Ingela" och detta känner jag verkligen. Glädjen inom mig är helt och hållet tillbaka och jag har också fått flera saker på plats i mitt liv och jag vet hur jag ska göra för att fortsätta leva mitt liv för att må så bra som möjligt. Min viktminskning är en gåva till mig själv och denna gåva är det bästa jag har givit mig själv i form av både överlevnad och välmående.
Idag så har min sambo smakat på en av mina drycker från Slanka. Han testade mintchoklad-smaken och han tittade förvånat på mig och sade: Det smakar ju gott! Ja, sa jag, jag har ju sagt det, svarade jag. Min sambo blev verkligen förvånad men på samma gång insåg han ju att detta är en av orsakerna att jag har klarat det så bra. Han säger ofta att han tycker det är helt otroligt att jag har sådan karaktär och vilja. Jag vill otroligt gärna trycka på detta en extra gång att Slanka verkligen har lyckats gällande smaken på sina produkter. Tänk alla som går som jag gjorde och inte tror att dom kan genomföra en VLCD period för dom tror att det smakar så hemskt! Där har ni fel!!! Slanka har otroligt goda smaker och såklart tycker vi alla olika men detta är första gången jag upplever att det finns så många smaker som jag verkligen tycker om. Min tacksamhet över att jag hittade Slankas produkter är fullständig.
Jag ska börja äta den 8 december och då börjar med att äta frukost på morgonen och dricker 3 påsar. Detta fortsätter jag med i 3 veckor och sedan börjar jag med frukost och lunch och 2 påsar i tre veckor osv. Den tiden jag är inne i nu och endast dricker i 12 veckor är ganska lätt om man jämför med att börja äta. Varför säger jag så tro? Jo för så fort jag börjar äta fylls mina vätske- och sockerdepåer upp igen i kroppen och jag börjar känna hunger igen och då är det viktigt att inte slänga i sig för mycket mat utan verkligen hålla sig till den mängden jag får äta. Detta blir också en utmaning för från och med den 8 december och 3 veckor fram så kommer ju julen och jag får absolut inte äta julmat mm. När jag tänker på detta så är det ett ganska lätt beslut att kämpa vidare för det kommer fler jular och julen 2016 blir spännande för då ska det göra hälsosam julmat vilket också ska bli väldigt spännande. När jag tänker på alla utmaningar jag har utsatt mig för så är det nog ingenting som jag inte kan komma förbi. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och min egna drivkraft att förändra saker i mitt liv till det bättre.
Nu ska jag återgå till soffan så jag säger som vanligt :) på återseende!
Kram Ingela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar