Mer tankar

Nu är det dags igen...

  Nu har mörkret lagt sig över byn. Tänk att det börjar mörkna redan vid 21.30. Det är lite kyligt ute och den där speciella nattluften som kommer när det börjar att ändra årstid till höst börjar att kännas påtaglig...

  Tänk...snart kommer vi in i "värmeljusårstiden" som både är tråkig på grund av att dagarna blir kortare men jag måste erkänna att jag njuter av hösten. Här blir nämligen ett av de svårare klimakterie besvären något bättre. Vad menar jag då? Jo, dessa meningslösa, tröttsamma och våldsamt irriterande vallningar blir nämligen något färre. Man behöver inte bli sjöblöt av svett så det fullkomligen droppar från ansiktet, så ofta. Undrar just hur länge jag ska behöva plågas av detta vidriga tillstånd. Men...när jag tänker på det så finns det ju dom som har det värre i denna ålderns problem. Min önskan är ju såklart att dessa problem blir bättre när jag blir lättare och inte behöver "dra" runt på alla dessa kilon. Jag hoppas på det bästa så får vi väl se hur det blir.

  Jag måste dock tillägga att jag är förskonad från andra kanske jobbigare problem som många får i klimakteriet. 

  

  Jag har kört bil ganska långt idag och när jag gör det (vilket händer ganska ofta) så finns det ju tid för tankar och funderingar. Har man då underbar musik i öronen så går tiden fortare och "vips" så är man framme. Denna gången fördes mina tankar till den fantastiska känslan som infinner sig när jag har börjat att gå ner i vikt och kläderna börjar att lossna! Ååhhhh vad jag längtar! Jag är dock lite orolig för kilona sitter ju som "lim" bara man kommer förbi 50. Känner fettet av att kroppen blir 50 år eller vad är det frågan om kan man undra...hahaha

  Nej, allvar nu...men det är ju konstaterat att det är svårare att gå ner i vikt ju äldre man blir. Detta har jag ju märkt. Tänk, när man var 30 så var det sjutton inga problem att fixa bort några kilo...jaja..

  Bättre sent än aldrig. Nu ska kilona bort i alla fall, oavsett ålder. Jag ger mig inte denna gången.

Önskar er alla en god natt, sov gott. 

På återseende...

Kram Ingela